Vad handlar professionsetik om?

Professionsetik är inte ett enhetligt fält snarare handlar det om att ställa krav på att professioner behöver ta olika hänsynstaganden. Och det kan innebära att intressen korsas och bryts mot varandra.

Det finns många vinklar inom professionsetik som är viktiga att reflektera- och agera kring inom många olika yrkesgrupper, framförallt de som arbetar med människor. Och det är just inom dessa vinklar etikens spelregler sätts på prov i mötet med de personer som beslut måste tas omkring. I boken Professionsetik (2014) skriver Svein Aage Christoffersen att professionsetik handlar om yrkesutövare som i sitt dagliga arbete möter personer ”ansikte mot ansikte” för att tillsammans med andra professioner göra val och ta beslut som kan få både stora och små konsekvenser för den enskilde personen. Etiska frågor är inte bara teoretiska utan också praktiska då det ska övergå till handling. Det innebär att de professioner som befinner sig på möten där beslut kring till exempel enskilda elever ska tas står inför enormt stora utmaningar som i sin tur innebär att deras moraliska och etiska riktlinjer prövas. Det gäller alla professioner som arbetar med människor som till exempel förskollärare, fritidspedagoger, lärare, rektorer, specialpedagoger, socionomer, skolsköterskor, psykologer och skolläkare. Utmaningarna och besluten är inte densamma vid varje möte och kan inte generaliseras. Ställningstaganden ställer krav på att yrkesrollerna utvecklat ett etiskt förhållningssätt som kan vägas mellan uppdrag, behov och förtroende för att få fram ett beslut som ska bli till handling, och som ska gynna exempelvis den enskilde eleven.

Professionsetik handlar inte bara om att beskriva vad det är och vad som ingår i begreppet, vi behöver även beskriva och samtala hur vi tycker att den ska vara. Gemensamt tänkande i professionella sammanhang ligger till grund för handling och är oerhört viktigt i det framåtsyftande arbetet.Stycket nedan har jag ordagrant återgivit från boken Professionsetik (2014) i syfte att använda som underlag till gemensamma samtal kring hur vi ser på vår roll och vårt uppdrag inom skolan.

Om vi tar skolan så handlar den inte först och främst om problem, men om möjligheter. Visserligen kan bristande kunskaper göras till ett problem, och då blir det skolans uppgift att lösa de problem som barnen kommer till skolan med. Mer närliggande är det emellertid att vända på perspektivet och säga att eleverna är människor med en potential som kan realiseras med hjälp av kunskapen. Därför måste skolan se till elevernas potential och fråga sig vad den kan göra för att utveckla och skapa nya möjligheter”

Frågor att samtala om

– Hur kan vi observera och samtala om elevers styrkor och möjligheter?

– Hur kan vi ta till vara på skolans olika professioner i arbetet med att främja lärande och utveckling?

Referens: Christoffersen, Svein, A (2014). Professionsetik. Falkenberg. Gleerups.

Lyft framgångsfaktorer i handledningsrummet

För er som vill utveckla ert professionella förhållningssätt i handledningsrummet kan jag varmt rekommendera att läsa boken Uppskattande samtalskonst- om att skapa möjligheter i samtalets värld skriven av Susanne Bergman & Camilla Blomqvist (2012). En mycket tillgänglig bok för oss handledare. Författarna beskriver att ett professionellt förhållningssätt innebär att kontinuerligt ta sig mod till att reflektera över sitt handlande och på vad och hur man gjorde samt vad det visade för effekter eller konsekvenser. Författarna beskriver vikten av att reflektera som en del i att ständigt utvecklas. Personligen tycker jag att det är mycket relevant och viktigt att träna på att reflektera. Många gånger tror vi att vi kan reflektera men när vi väl får möjligheten till att göra det hamnar vi oftast i att diskutera och argumentera kring ämnen och huruvida något är rätt eller fel. Vi behöver samtala om vad reflektera kan innebära i syfte att utöka förståelsen för att skapa samtal som handlar om vad vi gör och om hur vi vill göra.“ Vi behöver reflektera, antingen själva eller tillsammans med andra över de frågor vi använder, över förhållningssätt till andra människor, över relationen mellan ledare – medarbetare, handledare – den handledde, lärare – elev osv. Genom att reflektera kan vi skapa nya samtal om det vi gör och om hur vi vill göra” (s. 109-110).

Vidare skriver författarna att uppskattande återkoppling innebär att styra återkopplingen i syfte att fokusera på uppskattning. Det är viktiga ord författarna förmedlar. När vi arbetar med återkoppling inom skolan ställer vi ofta frågor som handlar om vad som inte fungerar i syfte att ”rätta till svårigheterna”. Antagligen har det med invanda skolkulturer att göra- vi testar för att ta reda på dels vad eleven kan men också på vad eleven inte kan. Förhållningssättet till lärande och utveckling blir så mycket mer användbart när vi också tittar på vad som fungerar då det öppnar upp fler dörrar och möjligheter när vi skapar samtal om framgångsfaktorer. Jag kopplar på det författarna skriver om framgångsfrågor, om vikten av att få berätta sina framgångar. Även inom detta område tror jag att vi behöver träna på att beskriva och berätta om våra framgångar. Att ta sig mod till att titta på vad man gjort som varit bra och vad som visat på framgångar. Det innebär att inta ett salutogent förhållningssätt– vad bidrar till lärande, hälsa och utveckling. Frågorna som författarna skriver om (s.72) och som har i syfte att lyfta den enskildes framgångsfaktorer ska jag skriva ner i min egen frågeguide. Ni kan göra likaså i syfte att använda i era handledningsgrupper.

Frågor som har i syfta att lyfta framgångsfaktorer:

  • Tänk på de många år som du arbetat som ledare. När kände du att du gjorde ett riktigt bra arbete i din roll?
  • Tänk igenom hur den närmaste tiden har varit. Vilka stora och små framgångar har du upplevt att du haft sedan sist?
  • När kände du dig nöjd med dig själv när du gick från arbetet? Varför det? Vad var det som gjorde att du kände dig mer nöjd än vanligt?
  • Har andra märkt att du gjort framsteg sedan vi sist sågs? Vem? Hur märktes det?
  • Vilka var framgångsfaktorerna som gjorde att det blev en framgång?
  • Vilka framgångsfaktorer kan du göra mer av för att skapa framgång igen?

Referens: Uppskattande samtalskonst- om att skapa möjligheter i samtalets värld. Susanne Bergman & Camilla Blomqvist (2012).

 

Hur kan åtgärdande bli mer förebyggande?

 

Hur ska vi lärare, rektorer och elevhälsan få åtgärdande insatser till att bli mer förebyggande? Vad behöver vi göra på annat sätt för att bryta vårt ”åtgärdandetänk”? Vad kan vi tillsammans åstadkomma på organisations- och gruppnivå för att förebygga att skolsvårigheter uppstår? Vad mer behöver vi ta reda på för att möta utvecklingsbehoven? Jag tror att det första steget i denna process är att arbeta med samsyn. Allt för ofta upplever jag att vi samtalar om situationer eller insatser på olika sätt. Vi behöver utveckla ett gemensamt yrkesspråk som beskriver de teorier och begrepp som vi använder oss av i vårt dagliga arbete. … utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande (SFS 2010:800). Hur tolkar vi orden i skollagen? Hur tänker och agerar rektor, lärare och elevhälsan när de samtalar om att utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande? Några av oss kanske menar att textens betydelse ligger i att skapa undervisning för de elever som är motiverade till att studera, andra tänker att undervisningsrepertoaren behöver utökas och differentieras. Vissa kanske menar individuella stödinsatser som till exempel extra anpassningar. Det som man på den ena skolan kallar för att skapa tillgängliga lärmiljöer blir på en annan skola extra anpassningar och kanske till och med särskilt stöd. Personligen tänker jag att de svårigheter som vi brottas med när vi utvecklar undervisningen inte får leda till att enskilda elever blir i behov av åtgärdande insatser. Det är ju inte meningen att elever ska bli i behov av extra anpassningar för att vi inom skolan har svårt att möta behoven i de olika lärmiljöerna. Mycket av det åtgärdande arbetet, som vi tidigare har arbetat med och som vi av erfarenhet vet leder till goda effekter för lärandet, kan ingå i den vardagliga undervisningen.

Det förebyggande arbetet är komplext. För att vi ska ha tålamod med att se vad insatserna visar för effekter är det viktigt att vi noggrant har identifierat, analyserat, planerat och utfört arbetet utifrån identifierade behov. Därefter är det lika viktigt att det planeras kontinuerliga uppföljningsmöten som efter viss tid avslutas med en utvärdering. Samarbetar yrkesprofessionerna och rektorn strategiskt och kontinuerligt kommer vi att lyckas med att bryta vårt ”åtgärdandetänk”. Jag tänker att vi denna termin packar en arbetsväska med mod, kurage, tålamod och tron på vår professionalitet.

Bedömningsstöd som underlag för extra anpassningar

Nu har terminen startat och våra kompetenser, erfarenheter och kunskaper behöver återigen knytas samman för att skapa en skola som möter elevers olika behov och förutsättningar. Under julledigheten har jag fått mycket energi av intressanta böcker, filmer och av alla möten med släkt och vänner. Men liksom många av er andra har jag arbetat vid sidan av. Jag har planerat utbildningar om handledning för specialpedagoger och speciallärare samt kompetensdagar på skolor om förebyggande arbetet samt om hur arbetet kring extra anpassningar, utredningar och åtgärdsprogram kan planeras och genomföras. Det är så roligt att få vara en del i detta på kommunerna och på skolorna.

Häromdagen besökte jag riksdagens hemsida i syfte att titta närmre på skollagens olika kapitel, för att ”kopiera” några paragrafer till kompetensutvecklingsdagar, då uppmärksammade jag några förändringar som kommer att träda i kraft denna termin 2018. Till exempel finns det mindre förändringar i 3 kap Barns och elevers utveckling mot målen (SFS 2010:800) inom området Stöd av extra anpassningar (5 a §) samt Utredning (8 §). Skillnaderna är små men behöver uppmärksammas för oss som arbetar som lärare, rektorer samt inom elevhälsan. Det har lagt till en mening om nationellt bedömningsstöd som underlag för att eleven skyndsamt ska få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen samt som underlag för att anmäla till rektorn att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt ska utreds. Vill ni läsa mer om Bedömningsstöd kan ni följa länken till Skolverket.

3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

Stöd i form av extra anpassningar

5 a §/Träder i kraft I:2018-06-29/ Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Lag (2017:1104).

 

3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

Utredning

8 §/Träder i kraft I:2018-06-29/ Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Bestämmelserna i första-tredje styckena och i 9-12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §. Lag (2017:1104).

 

Vidare blir förskoleklass en obligatorisk verksamhet, vilket är efterlängtat av många. 7 kapitlet om Skolplikt och rätt till utbildning (SFS 2010:800) kan vi läsa att skolplikten börjar fullgöras i förskoleklassen från och med höstterminen 2018. Vill ni veta mer kring detta kan ni läsa mer om det på regeringens webbplats.

7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

Deltagande i utbildning
Närvaro
17 §/Träder i kraft I:2018-01-01/ En elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i grundsärskolan och specialskolan.

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Lag (2017:1115).

 

Vi behöver fortsätta att förebygga skolsvårigheter och ohälsa. Det är viktigt att skolorganisationen tar till vara på den samlade kompetensen på skolorna för att identifiera, analysera och bedöma vilka insatser som behöver planeras och utföras för att uppnå uppsatta mål. Det förebyggande arbetet är komplext och innebär att verksamheten utgår från de identifierade riskfaktorernas påverkan. För att kartläggningen och analysen ska bidra till ”friskfaktorer” alltså sådant som förebygger skolsvårigheter och ohälsa behöver samarbetet mellan lärare, elevhälsan, rektorn, eleverna och vårdnadshavarna ske systematiskt och långsiktigt. Samt behöver alla inom förskolan och skolan ges möjlighet, och ta möjligheten, till att bidra med sina kunskaper och erfarenheter i detta viktiga arbete.

Även denna termin tänker jag fortsätta att aktivt samtala om hur åtgärdande arbete kan blir mer förebyggande. I samtalen kommer jag utgå en del ifrån Skolforskningsinstitutet,rapporter från våra myndigheter samt böcker som behandlar ämnet.

För er som vill samtala om lagändringarna kan använda frågorna nedan

  • På vilket sätt kommer lagändringarna påverka arbetet på skolan?
  • Hur påverkas eleven av förändringen?
  • Hur påverkas skolans organisation av förändringen?
  • Vad behöver vi göra på annat sätt för att möta lagändringarna, uppdraget?

 

Checklista inför 2018

Så kom då äntligen det där efterlängtade jullovet. Ledigheten som vi alla så länge längtat efter- elever, barnen, lärare, elevhälsan, rektorer, vårdnadshavare, huvudmän och övrig skolpersonal. Nu får vi förhoppningsvis några dagars vila och tid för återhämtning. Men innan vi loggar ut och stänger av våra ”knoppar” tror jag att det kan vara bra att reflektera kring områden som kräver mer grundligt arbete än bara lite puts på ytan. Områden som vi behöver utveckla i syfte att skapa en skola som möter elevers olika behov och förutsättningar. Som alltid behöver vi dock påminna oss om att utveckling och snabba lösningar alltså ”Quick fix” inte är synonymer. Vi som arbetar inom förskolan och skolan vet att arbetet är komplext och tidskrävande. Ska vi påbörja en process behöver vi arbeta på alla nivåer- genom hela styrkedjan från topp till tå. Det är ett arbete som kräver tid, samarbete, engagemang och tålamod. Nedan har jag sammanställt en checklista över sådant som jag tror kan vara av betydelse i arbetet med att skapa en skola för elevers olika behov och förutsättningar.

 Checklista inför 2018

  • Sluta tänka i Quick fix, möjligtvis tänka i Quick start men det ställer också krav på eftertanke, samarbete och tid.
  • Påminna oss om att det är en förmån att utveckla verksamheten och vår yrkesprofession i ett organiserat samarbete mellan kollegor, rektorer och huvudmän.
  • Skapa rutiner för att kontinuerligt besöka Skolforskningsinstitutet i syfte att få syn på sådant som sker inom skolforskning.
  • Inta en positiv inställning, trots hårda vindar.
  • Skriva loggbok i syfte att reflektera över sådant vi gör eller tänker att vi ska göra.
  • Satsa på reflektionstid och handledning på handledning.
  • Samtala med kollegor och rektorer om förhållningssätt till lärande och skolsvårigheter. Hur ser vi på elevers olikheter? Varför gör vi som vi gör? Visar det vi gör på förväntade effekter? Hur då? Vad kan vi behöva göra på annat sätt för att uppnå måluppfyllelse? Vilka är våra teoretiska följeslagare?

Bilden nedan kan vara ett samtalsstöd

Handledning 2018

Nästa år kommer jag som tidigare att ha handledningsgrupper för den samlade elevhälsan, specialpedagoger och speciallärare. Obehöriga och behöriga lärare samt för övriga yrkesprofessioner inom förskolan och skolan. För er som vill boka grupphandledning eller individuell handledning inför nästa termin kan mejla mig på maja@alsasakerhet.se

Nu är det dags att önska er alla en riktigt God jul & ett riktigt Gott Nytt År.

Utvidga kunskapen genom frågor

Jag tror att vi är många som på olika sätt arbetar hårt för att våra barn och elever ska lära, utvecklas och må bra. Ett arbete som för övrigt ställer höga krav på ett systematiskt samarbete och utrymme till reflektion. Inför nästa termin tänker jag arbeta mycket för att utveckla ”lärandeorganisationer” i syfte att skapa samtal och reflektion mellan personal och ledning inom olika verksamheter. En lärandeorganisation utarbetas utifrån gemensamma mål och framtidssyner. För att en lärandeorganisation ska blomstra är det betydelsefullt att se mönster i hur verksamheter fungerar och hur vi tillsammans kan lära och utvecklas. Utifrån ett systemteoretiskt tänkande blir det enklare att utgå från helheten där individ, grupp och organisation ses utifrån sin kontext. Lyckas vi se hur allt är sammankopplat blir det lättare för oss att se olika perspektiv samt handlingsalternativ.

För att skapa en lärandeorganisation behövs en ram för att se samband i stället för att se enskilda delar. Jag vill tydliggöra vikten av ett helhetstänk, ett systemtänkande. Systemteoretiskt tänkande är just vikten av att se det ömsesidiga beroendet mellan den enskilde individen och omvärlden. Det är helheten som behöver träda fram. Öqvist (2013) skriver i sin bok Systemteori i praktiken- konsten att lösa problem och nå resultat att genom att vi intar ett vidare synsätt på svårigheten eller dilemman kommer det framträda nya perspektiv och alternativ på hur man kan bemöta och agera. Något som fångat mig lite extra i Öqvist bok var kapitlet om den systematiska intervjun som behandlar frågetekniker. “Det främsta och äldsta instrumentet för att vinna kunskap och åstadkomma förändring är frågandet”(s. 106).

Det cirkulära frågandet är en användbar frågeteknik som har utvecklats av en grupp systeminriktade terapeuter i Italien, så kallad Milanoskolan. Metoden bygger på en cirkulär kunskapsteori som innebär att uppmärksamma återkoppling mellan systemets olika delar för att bilda hypoteser om helheter och mönster. Till skillnad från ett linjärt ”tänk” där fristående sekvenser iakttas, orsak-verkan. Det cirkulära frågandet innebär att vi utforskar effekten av beteendet för att ta reda på cirkulära mönster, här och nu, med ändamålet att ta reda på vad som hänger ihop med vad. För att hålla oss kvar i det cirkulära tänket kan man i frågandet byta ut verbet “vara” mot verbet ”visa”. På så vis blir det lättare att ta reda på cirkulära mönster, och man kan få en beskrivning av en del, i ett vidare system. Ett sätt att arbeta med cirkulära frågor är att arbeta med mentala kartor. Med stöd av mentala kartor kan man arbeta med skalor. Handledningsgrupper kan tänka i skalor, på så sätt får den handledde full frihet att själv avgöra vad hon lägger i orden.

Nästa termin kommer jag fortsätta att arbeta tillsammans med Helena Wallberg. I februari kommer vi ha en tvådagars kurs i kollegial grupphandledning samt en heldag där vi arbetar med åtgärdande insatser. Hör gärna av er till oss om ni har några frågor eller tankar.

Två dagars kurs i kollegial grupphandledning februari 2018

Utvecklingsarbete i skolan ställer höga krav på förmågan att leda och delta i det kollegiala lärandet. Grupphandledning är en arbetsmetod där deltagares kompetenser och erfarenheter möter teorier och praktiskt arbete på alla nivåer (skolnivå – gruppnivå- individnivå).

Datum: fredag den 16 februari och fredag den 23 februari 2018 – grupphandledning

Tid: 10.00 -16.00.

Plats: Sveavägen 98, Stockholm.

Kostnad: 4500: – plus moms per person. Lunch och fika ingår.

Meddela eventuella allergier.

Syfte: att kunna leda och utveckla processer genom grupphandledning.

Arbetsform: varierade arbetsformer med kreativa metoder, grupphandledning, reflekterande team.

Innehåll: identifiera och utveckla frågeställningar, framåtsyftande återkoppling, arbetsmetoder för grupphandledning, handledning som professionsutveckling, rollen som grupphandledare.

Anmäl dig via mejl: maja@alsasakerhet.se

 

 Extra anpassningar, utredningar och åtgärdsprogram. Heldagskurs februari 2018

För att skolan ska kunna sätta in rätt stödinsatser ställs höga krav på att kunna identifiera, analysera och bedöma elevens styrkor och svårigheter. Det ställer också krav på dokumentation och organisation för att möta styrdokumentens regleringar kring stödinsatser.

Datum: torsdag den 15 februari 2018 (andra datum kan erbjudas vid önskemål).

Tid: 10.00 -16.00.

Plats: Sveavägen 98, Stockholm.

Kostnad: 3000:- plus moms per person. Lunch och fika ingår. Meddela eventuella allergier.

Syfte: att utveckla förmågan att identifiera, analysera och bedöma behov av stödinsatser på alla nivåer: skolnivå, gruppnivå, individnivå.

Arbetsform: gruppsamtal, analys av utredningar och åtgärdsprogram, fallbeskrivningar, formulera utredningar och åtgärdsprogram.

Innehåll: styrdokumentens formuleringar, metoder för kartläggning och analys.

Inför kursstart rekommenderar vi att läsa: Allmänna råd för skolans arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Studiepaket till Allmänna råd för skolans arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Anmäl dig via mejl: pedagogiskainstitutet@gmail.com, helena.wallberg@gmail.com eller maja@alsasakerhet.se

Kursledare:

Maja Lindqvist. Legitimerad lärare, specialpedagog, handledare. Författare till boken Elevhälsoarbete för specialpedagoger- en handbok, Studentlitteratur. Driver bloggen www.specmaja.se.

Helena Wallberg. Legitimerad lärare, specialpedagog, handledare. Författare till böckerna Formativ bedömning i praktiken (2013), Återkoppling för utveckling (2015) och Att sätta betyg (2017) Gothia Förlag. Driver bloggen Ett inkluderande klassrum: www.wordpress.specialpedagogen.com.

Handledare i psykosocialt arbete

Denna vecka avslutade jag min handledarutbildning i psykosocialt arbete på Ersta Sköndal högskola. Det är med blandade känslor som jag lämnar min ledstång och trygga bas, som jag tycker att utbildningen varit under min utvecklingsprocess.

Under många år har jag arbetat med handledning, både internt och externt samt individuellt och i grupp, och det har fungerat bra. Som verksam specialpedagog har jag varit en del av att utveckla ett lösningsfokuserat arbetssätt tillsammans med mina handledningsgrupper genom att ställa frågor om framgångsfaktorer, den handleddes styrkor samt vad som redan i dag fungerar. Och det har blivit positiva samtal som jag upplevt bidragit till reflektioner, noggranna undersökningar, målbilder och lösningar. Efter min utbildningstid på Ersta Sköndal har fler dörrar och perspektiv öppnats. Till exempel har jag lärt mig att det inte går att begränsa handledning till att enbart handla om det ena eller det andra alltså att det kan vara antingen processhandledning, metodhandledning eller ärrendehandledning. Oavsett vilket handlar det om att skapa processer, utveckling och lärande. Vi behöver inte ”ettikera” det vi gör, det mesta går faktiskt hand i hand. Jag har också förstått vikten av att systematiskt utveckla handledarrollen (det gäller förstås alla våra olika yrkesprofessioner) alltså att medvetet träna på sin yrkesverksamma roll. Vill jag bli en duktig handledare kan jag inte förvänta mig att bli bättre bara för att jag kontinuerligt arbetar inom området eller för att jag blir äldre och visare. Den dagen jag säger att jag inte behöver träna på att leda samtal eller den dagen jag slutar att observera mitt eget arbete ökar risken för att jag inte längre utvecklar mitt hantverk.

En fråga som jag tänker kan vara viktig att ställa till sig själv är: Vilken position väljer jag som handledare att ta? Vill jag vara expert och mer bestämmande? Eller vill jag vara mer samskapande och mer deltagarbetonad och reflekterande? Mitt svar på denna fråga är att jag väljer att se min roll som samskapande och reflekterande. Om handledning syftar till att ge deltagare stöd, inspiration och vägledning i det dagliga arbetet behöver jag som handledare vara en rammakare som ser till att samtliga deltagare deltar i samtalen och att allas röst gör sig hörd. Det är gruppens kompetens och erfarenheter som ska komma fram och nyttjas och som ska vidareutveckla deltagarna. Grupphandledning är ett exempel på hur kollegor och medarbetare kan utvecklas tillsammans. Handledarutbildningen på Ersta Sköndal har varit en kunskaps och sorteringsresa där teorier, litteratur och samtal med mycket kompetenta kursdeltagare, handledare och lärare har öppnat nya vägar för mig i mitt arbete med att stötta professioner i att reflektera.

Nästa termin utför jag handledning både individuellt och i grupp. Jag handleder elevhälsoteam, ledningsgrupper, lärare och övrig skolpersonal enskilt eller i grupp under kortare eller längre perioder. Handledningen kan ske både i grupp och individuellt. Syftet med handledningen avgör gruppen men det kan till exempel vara att stärka nyanställda och nyutexaminerade, stärka yrkesprofessionen, värdegrundsarbete eller arbetslagsutveckling.

Vi erbjuder även handledningsgrupper som riktas direkt till specialpedagoger som yrkesgrupp i professions- och kompetensstärkande syfte. Hör gärna av er om ni har några frågor om hur vi kan lägga upp er handledning så att det passar era behov.

Främja studiero


Det händer att vi inom skolan samtalar om studiero som om det vore ett område som stod isolerat från övriga uppdrag inom skolan. När vi plockar ut en del från en helhet tror jag att det blir svårt att få fram en helhetsbild av hur studiero kan främjas, eftersom att det är något som skapas på fler nivåer skol, – grupp- och individnivå.

Studiero är en del av det gedigna arbetet vi har inom vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Mycket av arbetet med att minimera riskfaktorer bidrar till studiero. Detsamma gäller värdegrundsarbetet som bland annat innebär att tillföra trygghet bland elever genom tydliga ramar och tydliga strukturer på skol- och gruppnivå. Utifrån skolinspektionens granskning 2016 innebär studiero att elever kan ägna sig åt verksamhetens planerade lärandeaktiviteter, att fokus är riktat mot det som är syftet med undervisningen, att det är så få störande inslag som möjligt. Skolinspektionen har granskat om- och hur grundskolor arbetar för att säkerställa studiero i undervisningen. Granskningen omfattade elever i årskurserna 7 till 9 vid 30 skolor. Granskningen harfokuserat på hur undervisningen genomförs och på rektorns ansvar att följa upp samt säkerställa elevernas rätt till studiero. Vill ni läsa mer om Skolinspektionens granskning finner ni rapporten här, Skolans arbete för att säkerställa studiero.

Skolinspektionens granskning visar att studiero främjas av:
-Tydlig lektionsstruktur
-Tydligt ledarskap i klassrummet
-Att skolan arbetar med normer och värden
-Ett gemensamt arbete på skolan runt förhållningssätt och regler
-Att skolan tar ansvar för att alla elever som behöver stöd får det

Studiero främjas alltså av att lektioner har tydliga strukturer. Undervisningens syfte och mål ska vara förankrade hos eleverna. Lektionens innehåll behöver tydliggöras så att eleverna vet vad som förväntas av dem men också så eleverna vet vad de kan förvänta sig av oss lärare. Samtliga elever ska veta vad som ska göras? Hur det ska göras? Var det ska göras? När det ska göras? Och varför det ska göras.

Det händer att jag som lärare tar för givet att mina elever förstår vad som är tänkt med undervisningen, och det kan innebära att elever tappar fart i sitt lärande och i sin utveckling. Kontinuerlig återkoppling tillsammans med eleverna kan hjälpa mig och eleverna att ta reda på hur de utvecklas, och vilka arbetssätt som fungerar för att uppnå måluppfyllelse. Arbetssätten i undervisningen kan med stor fördel varieras för den enskilde eleven liksom för hela gruppen. Kamratlärande, grupparbeten, workshops, föreläsningar, stationer, generpedagogik med mera kan praktiseras för att engagera eleverna. Många elever känner sig trygga när de vet att det finns olika arbetssätt och metoder att tillgå i sitt lärande. Att utveckla arbetsformer som möter elevers olika behov och förutsättningar är en del av ledarskapet i klassrummet.

Skolinspektionen har tagit fram ett material som skolor kan använda sig av i arbetet med att förbättra studieron i undervisningen. Materialet vänder sig i första hand till rektorer.

Nedan har jag sammanställt de olika stegen för hur en arbetsgång i arbetet med att utveckla studieron kan planeras och utföras.

  1. Utgå från elevernas upplevelse av undervisningen. Till exempel kan eleverna besvara frågor via en enkät kopplad till olika kurser. Sammanställ och leta efter mönster. Vilka svårigheter och behov blir tydliga?
  2. Lektionsobservationer, fokusera på problemområden som elevenkäterna visar samt framgångsfaktorer.
  3. Intervjua eleverna.
  4. Analysera insamlat material tvärprofessionellt där även de pedagogiska perspektivet är med. Sortera svårigheter och behov under följande rubriker:
    -Skolans organisation och gruppsammanfattning
    -Den fysiska miljön
    -Normer och värden
    -Lärarens förhållningssätt och ledarskap
    -Undervisningens innehåll och arbetsformer
    -Elevers utveckling mot målen, ledning och stimulans samt stöd
  1. Ta fram en lista på åtgärder, prioritera och gör en plan över vilka åtgärder som ska genomföras, vem som ansvarar för vad samt utvärderingsdatum.

Frågor att samtala om tillsammans med samtlig personal och rektor.
Innan studiero undersöks behöver rektor tillsammans med lärare och elevhälsan ta reda på vad verksamheten menar med studiero.

-Vad menar vi med studiero?
-Hur uppnår vår verksamhet studiero?
-Hur kan vi arbeta fram en arbetsgång som förebygger skolsvårigheter?
-Hur kan vår verksamhet uppnå studiero?
-Vad gör vi idag för att uppnå studiero som visar på goda effekter?