Kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget

 

I skollagen står det att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vidare ska utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare ska utbildningen ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Och barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt (SFS:2010:800). När jag läser lagtexten tolkar jag uppdraget som att kunskaper och värden följer varandra under hela utbildningen. Kunskapsuppdraget innebär att inhämta och utveckla kunskaper som är nödvändiga för varje elev och värdegrundsuppdraget handlar om demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som varje enskild elev behöver ha med sig genom livet. Om vi ser kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget som en helhet ökar förutsättningarna till att eleverna uppnår utbildningens mål. Följsamt ska kunskap och värden genomsyras genom hela verksamheten, från den vardagliga undervisningen genom verksamhetens övergripande planering och handlande. Solidaritet, jämställdhet, alla människors lika värde, individens frihet och integritet (Diskrimineringsgrunderna) tillhör uppdraget. Normer och värden kan inte ses som en aktivitet som sker vid sidan av undervisningen. Uppdraget kan inte befrias från kunskapsuppdraget och måste värderas med lika stor respekt som kunskapsuppdraget. Det kan dock vara värdefullt att tydliggöra vad skolan menar med värdegrund (värdena står i skollagen).

1 kap. Inledande bestämmelser                                                                                                  Utformningen av utbildningen

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800).

Hur och när syns värdegrundsarbetet i undervisningen?

Genom att möta elever med respekt, visa intresse för deras behov och förutsättningar, vara tolerant och skapa delaktighet och inflytande utvecklar barn och elever kunskaper om människors lika värde. Vi lär barnen och eleverna att formulera egna åsikter, att inta ett kritiskt förhållningssätt och att argumentera i den vardagliga undervisningen. Förmågorna tränas både skriftligt och verbalt. Kommunikativa förmågor är behjälpligt i arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter och kopplas till kunskapsuppdraget.

Arbetet med att utarbeta tydliga ramar och regler är också viktigt för att få fram hälsosamma skolkulturer. Det behöver organiseras så att samtliga parter deltar och engagerar sig alltså så att rektor, lärare, elevhälsan och eleverna kan vara med och delta. Syftet är att ta fram gemensamma regler på skolorna som alla aktivt arbetar efter för att skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Värdegrundsgrupper eller trygghetsgrupper är en del i det övergripande arbetet där hela skolan ingår i avsikt att kommunicera förhållningssätt, lagar och trygghet. Frågor som uppkommer under mötena, och som vidare behöver bearbetas, tar eleverna med sig till sina klasskamrater för att delge och engagera. Lärarna, elevhälsan och rektorn tar med sig samma frågor och diskussioner till sina arbetslag för att samtala om. När regler beslutats ska dem implementeras, följas upp och utvärderas.

Verksamheter som systematiskt, strukturerat och genomtänkt arbetar i vardagen med värdegrundsarbetet har hög måluppfyllelse och visar ofta framgångsrika resultat i arbetet mot våld.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *