Hur ser rutinerna ut på skolan?

 

 

 

 

 

 

 

I mitt arbete kommer jag ständigt i kontakt med skolpersonal och ledning som upplever att skolans rutiner kring det åtgärdande och förebyggande arbetet inte fungerar på så sätt som det borde göra. Många erfar att det förebyggande arbetet är svårt att utforma och att det åtgärdande arbetet blir omöjligt att både planera och utföra när skolans rutiner många gånger innebär att man lämnar över ”ärenden” till varandra. Skolans rutiner är allt för ofta utformade så att det tvärprofessionella samarbetet, där pedagogerna ingår, och det kollegiala lärandet uteblir. Tvärprofessionellt samarbete behöver kopplas samman med skolans arbetsinsatser för att underlätta det kollegiala lärandet. Ska rutiner och arbetsgångar upplevas som meningsfulla och kopplas samman med utvecklingsarbeten och behov, behöver personalen vara delaktiga i arbetet med att identifiera hur de olika processerna ska utvecklas för att det ska bli balans mellan uppdrag, gemensamt lärande och praktiskt arbete.

Kollegialt lärande som en del i samarbetet bereder väg till att lära av varandra och bildar på så sätt en lärande organisation. Och en lärande organisation uppmuntrar till lärande vilket i skolsammanhang handlar om att öka lärarnas, elevhälsans, rektorns och övrig skolpersonals engagemang och delaktighet. Det innebär i praktiken att rektor bjuder in sina medarbetare till att samtala om uppdrag, mål, utvecklingsplaner och värderingar på liknande sätt som lärarna förväntas möta sina elever i undervisningen.

Att skapa goda relationer mellan kollegor och ledning är viktigt i arbetet med att öka kunskapen om hur skolsvårigheter och lärande ska bemötas i lärmiljöerna. Skolans arbete behöver sättas i relation till skolans resultat och kan inte frikopplas från skolans kunskapsuppdrag. En djup förståelse för att lärande sker på olika sätt kan säkra och stärka tillgänglighetsarbetet och kommer göra skillnad för elever i deras dagliga miljöer. Det finns inga snabba eller färdiga lösningar för hur arbetet ska planeras och utföras. Goda rutiner, tydliga och transparenta arbetsgångar samt tvärprofessionella möten kan göra arbetet mer tillförlitligt och öka möjligheten till att säkerställa de olika processerna. Har verksamheten rutiner för hur de tidigt upptäcker vad som kan orsaka skolsvårigheter och utvecklat ett förebyggande arbetssätt och synsätt minskar riskfaktorerna för att elever hamnar i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Vidare kommer fler elever märka skolans ambition av att skapa en utbildning just för dem. En lärandeorganisation som systematiskt och oavbrutet ger tid och utrymme till kollektivt lärande och förståelse för hur de olika perspektiven bidrar i arbetet förstärker allas ansvar till att finna goda förbättringar. En lärande organisation är som en organisation som ständigt lär av sina erfarenheter i syfte att lösa uppgifterna bättre (www.ne.se). Det handlar alltså om en organisation som lär av sina erfarenheter och som använder sig av de kompetenser som finns för att ständigt vidareutvecklas.

För att ta reda på hur skolans olika rutiner och arbetsgångar utformas och vad rutinerna leder till kan identifieras med stöd av en processkarta. När de olika delarna i skolans rutiner är identifierad kan personalen och ledningen analysera och begrunda vilka frågor de behöver arbeta vidare med. En processkarta kan även vara behjälpligt med att få fram en bild av hur det förebyggande arbetet ser ut idag på skolan i syfte att förändra och utveckla processen så att den möter skolans behov.

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *