Tillgänglig undervisning

 

 

 

 

 

 

 

Hur kan vi samtala om tillgängliga lärmiljöer på ett salutogent sätt?

Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur en verksamhet, en organisation, en plats eller en lokal fungerar för personer med funktionsnedsättningar. Förskolan och skolan måste göras tillgänglig för att alla barn och elever oavsett funktionsförmåga ska kunna delta i utbildningen. En tillgänglig utbildning handlar om mötet mellan elev och lärmiljö, liksom om elevers lika rätt till utbildning och utveckling. För att skapa en tillgänglig skola behöver verksamheten ta hänsyn till barns och elevers olika behov i den pedagogiska, sociala och fysiska miljön. Kapitel 1, Inledande bestämmelser. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 § (SFS 2010:800) står det att skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare står det att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt, och att en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Lagen ger stöd för att verksamheten ska forma lärmiljöer som möter elevers olika behov och förutsättningar. Skollagen tydliggör att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper i förbindelse med demokratiska värderingar. Det innebär att kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget går hand i hand och behöver ses utifrån ett helhetsperspektiv där alla elever känner sig delaktiga socialt och i sitt lärande. Barn och elever ska inte hamna i särlösningar.

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering som infördes i diskrimineringslagen den 1 januari 2015 (SFS 2008:567). Syftet med lagen är att personer med funktionsnedsättning lättare ska kunna hävda sin rätt att få delta på lika villkor i samhället, utan hinder i form av just bristande tillgänglighet. I diskrimineringslagen ersätts ordet funktionshinder med funktionsnedsättning. Begreppet funktionsnedsättning beskriver en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella förmågan och är inte en egenskap hos en person. I stället handlar det om att miljön brister i tillgänglighet. Begreppet funktionshinder anger däremot att nedsättningen blir ett hinder i relation till miljön.

Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.Regeringskansliet (2015)

Tidigare har diskrimineringslagens krav på tillgänglighet bara omfattat lokaler inom högskolan. Numera omfattas hela utbildningsområdet inom förskola, grundskola, gymnasiet och högskolan. Lagen ökar kraven på att skapa en skola för alla. Gällande förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet täcker till exempel (Diskrimineringsombudsmannen, 2015):

  • utbildning
  • arbetslivet
  • värn- och civilplikt
  • hälso- och sjukvården
  • yrkesbehörighet
  • medlemskap i vissa organisationer
  • statligt studiestöd
  • socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag.

Diskrimineringslagen förbjuder sådant som innebär att en person missgynnas av skäl som har samband med funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt ålder. Det är inte bara skolan som har i uppdrag att utarbeta tillgängliga miljöer, det åligger hela samhället. Det finns många goda exempel på hur samhället tillgänglighetsanpassar vardagen för personer med funktionsnedsättning. Väntande busspassagerare kan genom en knapptryckning på en ”prator” få aktuell information uppläst om bussens ankomst, digitala skärmar placeras på busshållplatsen för att med hjälp av digitala siffror förse passagerarna med information om avgång. Samhället ställer höga krav på att alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar och behov.

  • Hur samtalar vi, som arbetar med undervisning, när vi ska komma fram till elevernas bästa i skolmiljön?
  • När har vi didaktiska samtal på skolorna?
  • Hur kan vi inom förskolan och skolan skapa lärmiljöer som möter olika behov och förutsättningar?
  • Hur kan vi bidra i tillgänglighetsarbetet?
  • Hur nyttjar förskolan och skolan professionernas erfarenheter och kunskaper tillgänglighetsarbetet?

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *