Utvecklingsarbete är ett lagarbete

Utvecklingsarbeten behöver utföras i lag då det är flerdelat och inte ett ensamarbete. Det har också många organisationer uppmärksammat. Allt fler uppgifter utgörs idag av arbetsgrupper istället för av enskilda individer och det är inte så konstigt med tanke på att samarbete är det enda sättet som komplexa uppgifter kan utföras på. Det krävs alltför stor kunskap och alltför många färdigheter för att en enskild individ ska kunna utföra och utveckla arbetsuppgifter isolerade från andra. Att till exempel arbeta som lärare, förskollärare, specialpedagog, speciallärare, fritidspedagog kräver att man har ett mycket nära samarbete med sina kollegor. Detsamma gäller för ledningsfunktionerna- rektorer och förskolechefer att de har stabila arbetsgrupper omkring sig så att de kan få kvalitativt stöd i arbetet och inför beslut som ska tas. Förskolor och skolor behöver utveckla stabila och trygga arbetsgrupper för att driva arbetet med kvalité.

Och för att arbetet ska ske av god kvalité behöver yrkesutövare tänka- och reflektera tillsammans för att uppmärksamma utvecklingsområden, framgångsfaktorer och lösningar. Yrkesutövarna behöver ta del av varandras olika kunskaper och erfarenheter för att orientera sig bland framgångsfaktorer så att arbetet kommer framåt. Det räcker inte med att konstatera att arbetet som utförs är bra. Ett ”bra” arbete och dess framgångsfaktorer behöver beskrivas så detaljerat som möjligt på alla nivåer- på individ-, grupp och organisationsnivå för att det ska bli användbart i verksamheten.

Syftet med att bilda arbetsgrupper är att gruppmedlemmarna ska känna tillhörighet och att de kontinuerligt ska ha professionella samtal och erfarenhetsutbyten. Meningsfulla och utvecklande arbetsgrupper har uppsatta mål som de gemensamt arbetar mot och som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Arbetsgruppen behöver också ha fastställt hur arbetet ska drivas framåt. En lagledare behöver utses som har i uppdrag att leda och dirigera pågående samtal.

Vår tids betoning på arbetsgrupper avspeglar en ökad insikt om att arbetet nått en sådan komplexitet att det kräver samarbete” (Wheelan. Sid 15).

Det första en arbetsgrupp behöver göra är att arbeta med några frågor:

Vilka är vi? Frågan ringar in vilka personerna är som ska bilda en arbetsgrupp och som utifrån det ska utföra ett gemensamt arbete. Frågan riktas även mot deltagarnas kompetenser, ansvar och befogenhet. Det är också viktigt att ta reda på deltagarnas behov i sammanhanget. Kanske saknas det kompetens inom ett visst område eller behov av att förkovra sig inom ett ämne.

Vart ska vi? Deltagarna behöver veta vad uppdraget är eller vilka uppgifter som gruppen ska uppnå. Wheelan (2013) skriver att den analys som görs av uppgiften eller/och målet är den kunskap som visar riktningen, dit gruppen ska. Om man som ledare inte explicit arbetar med att samtala om uppgifterna och målen samt gör en gemensam analys med gruppdeltagarna kommer det bli svårt att komma fram dit man vill.

Hur tar vi oss dit? Frågan handlar om att ta reda på vilka arbetssätt och samarbetsformer som gruppen ska använda sig av. Vidare behöver man ta reda på hur gruppen kommer att kommunicera med varandra, hur ska återkoppling ske och hur eventuella konflikter ska hanteras. Viktiga följdfrågor att samtala om för att arbetet ska gå så konfliktfritt som möjligt.

Hur gick det? Frågan ställs i syfte att utvärdera arbetet. Ledde arbetet till uppsatta mål?

Ska vi uppnå uppsatta mål behöver vi spela i samma lag och se till att vi tar vara på den kompetens vi har. Vi behöver vara transparent och tydliga. Uppmärksammar vi att vi är i behov av ytterligare kompetens eller annat för att arbetet ska löpa väl behöver vi utforska alternativa lösningar så att vi inte står i ett uppdrag som vi inte kan hantera. Låt arbetet börja!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *