Checklista inför 2018

Så kom då äntligen det där efterlängtade jullovet. Ledigheten som vi alla så länge längtat efter- elever, barnen, lärare, elevhälsan, rektorer, vårdnadshavare, huvudmän och övrig skolpersonal. Nu får vi förhoppningsvis några dagars vila och tid för återhämtning. Men innan vi loggar ut och stänger av våra ”knoppar” tror jag att det kan vara bra att reflektera kring områden som kräver mer grundligt arbete än bara lite puts på ytan. Områden som vi behöver utveckla i syfte att skapa en skola som möter elevers olika behov och förutsättningar. Som alltid behöver vi dock påminna oss om att utveckling och snabba lösningar alltså ”Quick fix” inte är synonymer. Vi som arbetar inom förskolan och skolan vet att arbetet är komplext och tidskrävande. Ska vi påbörja en process behöver vi arbeta på alla nivåer- genom hela styrkedjan från topp till tå. Det är ett arbete som kräver tid, samarbete, engagemang och tålamod. Nedan har jag sammanställt en checklista över sådant som jag tror kan vara av betydelse i arbetet med att skapa en skola för elevers olika behov och förutsättningar.

 Checklista inför 2018

  • Sluta tänka i Quick fix, möjligtvis tänka i Quick start men det ställer också krav på eftertanke, samarbete och tid.
  • Påminna oss om att det är en förmån att utveckla verksamheten och vår yrkesprofession i ett organiserat samarbete mellan kollegor, rektorer och huvudmän.
  • Skapa rutiner för att kontinuerligt besöka Skolforskningsinstitutet i syfte att få syn på sådant som sker inom skolforskning.
  • Inta en positiv inställning, trots hårda vindar.
  • Skriva loggbok i syfte att reflektera över sådant vi gör eller tänker att vi ska göra.
  • Satsa på reflektionstid och handledning på handledning.
  • Samtala med kollegor och rektorer om förhållningssätt till lärande och skolsvårigheter. Hur ser vi på elevers olikheter? Varför gör vi som vi gör? Visar det vi gör på förväntade effekter? Hur då? Vad kan vi behöva göra på annat sätt för att uppnå måluppfyllelse? Vilka är våra teoretiska följeslagare?

Bilden nedan kan vara ett samtalsstöd

Handledning 2018

Nästa år kommer jag som tidigare att ha handledningsgrupper för den samlade elevhälsan, specialpedagoger och speciallärare. Obehöriga och behöriga lärare samt för övriga yrkesprofessioner inom förskolan och skolan. För er som vill boka grupphandledning eller individuell handledning inför nästa termin kan mejla mig på maja@alsasakerhet.se

Nu är det dags att önska er alla en riktigt God jul & ett riktigt Gott Nytt År.

Utvidga kunskapen genom frågor

Jag tror att vi är många som på olika sätt arbetar hårt för att våra barn och elever ska lära, utvecklas och må bra. Ett arbete som för övrigt ställer höga krav på ett systematiskt samarbete och utrymme till reflektion. Inför nästa termin tänker jag arbeta mycket för att utveckla ”lärandeorganisationer” i syfte att skapa samtal och reflektion mellan personal och ledning inom olika verksamheter. En lärandeorganisation utarbetas utifrån gemensamma mål och framtidssyner. För att en lärandeorganisation ska blomstra är det betydelsefullt att se mönster i hur verksamheter fungerar och hur vi tillsammans kan lära och utvecklas. Utifrån ett systemteoretiskt tänkande blir det enklare att utgå från helheten där individ, grupp och organisation ses utifrån sin kontext. Lyckas vi se hur allt är sammankopplat blir det lättare för oss att se olika perspektiv samt handlingsalternativ.

För att skapa en lärandeorganisation behövs en ram för att se samband i stället för att se enskilda delar. Jag vill tydliggöra vikten av ett helhetstänk, ett systemtänkande. Systemteoretiskt tänkande är just vikten av att se det ömsesidiga beroendet mellan den enskilde individen och omvärlden. Det är helheten som behöver träda fram. Öqvist (2013) skriver i sin bok Systemteori i praktiken- konsten att lösa problem och nå resultat att genom att vi intar ett vidare synsätt på svårigheten eller dilemman kommer det framträda nya perspektiv och alternativ på hur man kan bemöta och agera. Något som fångat mig lite extra i Öqvist bok var kapitlet om den systematiska intervjun som behandlar frågetekniker. “Det främsta och äldsta instrumentet för att vinna kunskap och åstadkomma förändring är frågandet”(s. 106).

Det cirkulära frågandet är en användbar frågeteknik som har utvecklats av en grupp systeminriktade terapeuter i Italien, så kallad Milanoskolan. Metoden bygger på en cirkulär kunskapsteori som innebär att uppmärksamma återkoppling mellan systemets olika delar för att bilda hypoteser om helheter och mönster. Till skillnad från ett linjärt ”tänk” där fristående sekvenser iakttas, orsak-verkan. Det cirkulära frågandet innebär att vi utforskar effekten av beteendet för att ta reda på cirkulära mönster, här och nu, med ändamålet att ta reda på vad som hänger ihop med vad. För att hålla oss kvar i det cirkulära tänket kan man i frågandet byta ut verbet “vara” mot verbet ”visa”. På så vis blir det lättare att ta reda på cirkulära mönster, och man kan få en beskrivning av en del, i ett vidare system. Ett sätt att arbeta med cirkulära frågor är att arbeta med mentala kartor. Med stöd av mentala kartor kan man arbeta med skalor. Handledningsgrupper kan tänka i skalor, på så sätt får den handledde full frihet att själv avgöra vad hon lägger i orden.

Nästa termin kommer jag fortsätta att arbeta tillsammans med Helena Wallberg. I februari kommer vi ha en tvådagars kurs i kollegial grupphandledning samt en heldag där vi arbetar med åtgärdande insatser. Hör gärna av er till oss om ni har några frågor eller tankar.

Två dagars kurs i kollegial grupphandledning februari 2018

Utvecklingsarbete i skolan ställer höga krav på förmågan att leda och delta i det kollegiala lärandet. Grupphandledning är en arbetsmetod där deltagares kompetenser och erfarenheter möter teorier och praktiskt arbete på alla nivåer (skolnivå – gruppnivå- individnivå).

Datum: fredag den 16 februari och fredag den 23 februari 2018 – grupphandledning

Tid: 10.00 -16.00.

Plats: Sveavägen 98, Stockholm.

Kostnad: 4500: – plus moms per person. Lunch och fika ingår.

Meddela eventuella allergier.

Syfte: att kunna leda och utveckla processer genom grupphandledning.

Arbetsform: varierade arbetsformer med kreativa metoder, grupphandledning, reflekterande team.

Innehåll: identifiera och utveckla frågeställningar, framåtsyftande återkoppling, arbetsmetoder för grupphandledning, handledning som professionsutveckling, rollen som grupphandledare.

Anmäl dig via mejl: maja@alsasakerhet.se

 

 Extra anpassningar, utredningar och åtgärdsprogram. Heldagskurs februari 2018

För att skolan ska kunna sätta in rätt stödinsatser ställs höga krav på att kunna identifiera, analysera och bedöma elevens styrkor och svårigheter. Det ställer också krav på dokumentation och organisation för att möta styrdokumentens regleringar kring stödinsatser.

Datum: torsdag den 15 februari 2018 (andra datum kan erbjudas vid önskemål).

Tid: 10.00 -16.00.

Plats: Sveavägen 98, Stockholm.

Kostnad: 3000:- plus moms per person. Lunch och fika ingår. Meddela eventuella allergier.

Syfte: att utveckla förmågan att identifiera, analysera och bedöma behov av stödinsatser på alla nivåer: skolnivå, gruppnivå, individnivå.

Arbetsform: gruppsamtal, analys av utredningar och åtgärdsprogram, fallbeskrivningar, formulera utredningar och åtgärdsprogram.

Innehåll: styrdokumentens formuleringar, metoder för kartläggning och analys.

Inför kursstart rekommenderar vi att läsa: Allmänna råd för skolans arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Studiepaket till Allmänna råd för skolans arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Anmäl dig via mejl: pedagogiskainstitutet@gmail.com, helena.wallberg@gmail.com eller maja@alsasakerhet.se

Kursledare:

Maja Lindqvist. Legitimerad lärare, specialpedagog, handledare. Författare till boken Elevhälsoarbete för specialpedagoger- en handbok, Studentlitteratur. Driver bloggen www.specmaja.se.

Helena Wallberg. Legitimerad lärare, specialpedagog, handledare. Författare till böckerna Formativ bedömning i praktiken (2013), Återkoppling för utveckling (2015) och Att sätta betyg (2017) Gothia Förlag. Driver bloggen Ett inkluderande klassrum: www.wordpress.specialpedagogen.com.

Handledare i psykosocialt arbete

Denna vecka avslutade jag min handledarutbildning i psykosocialt arbete på Ersta Sköndal högskola. Det är med blandade känslor som jag lämnar min ledstång och trygga bas, som jag tycker att utbildningen varit under min utvecklingsprocess.

Under många år har jag arbetat med handledning, både internt och externt samt individuellt och i grupp, och det har fungerat bra. Som verksam specialpedagog har jag varit en del av att utveckla ett lösningsfokuserat arbetssätt tillsammans med mina handledningsgrupper genom att ställa frågor om framgångsfaktorer, den handleddes styrkor samt vad som redan i dag fungerar. Och det har blivit positiva samtal som jag upplevt bidragit till reflektioner, noggranna undersökningar, målbilder och lösningar. Efter min utbildningstid på Ersta Sköndal har fler dörrar och perspektiv öppnats. Till exempel har jag lärt mig att det inte går att begränsa handledning till att enbart handla om det ena eller det andra alltså att det kan vara antingen processhandledning, metodhandledning eller ärrendehandledning. Oavsett vilket handlar det om att skapa processer, utveckling och lärande. Vi behöver inte ”ettikera” det vi gör, det mesta går faktiskt hand i hand. Jag har också förstått vikten av att systematiskt utveckla handledarrollen (det gäller förstås alla våra olika yrkesprofessioner) alltså att medvetet träna på sin yrkesverksamma roll. Vill jag bli en duktig handledare kan jag inte förvänta mig att bli bättre bara för att jag kontinuerligt arbetar inom området eller för att jag blir äldre och visare. Den dagen jag säger att jag inte behöver träna på att leda samtal eller den dagen jag slutar att observera mitt eget arbete ökar risken för att jag inte längre utvecklar mitt hantverk.

En fråga som jag tänker kan vara viktig att ställa till sig själv är: Vilken position väljer jag som handledare att ta? Vill jag vara expert och mer bestämmande? Eller vill jag vara mer samskapande och mer deltagarbetonad och reflekterande? Mitt svar på denna fråga är att jag väljer att se min roll som samskapande och reflekterande. Om handledning syftar till att ge deltagare stöd, inspiration och vägledning i det dagliga arbetet behöver jag som handledare vara en rammakare som ser till att samtliga deltagare deltar i samtalen och att allas röst gör sig hörd. Det är gruppens kompetens och erfarenheter som ska komma fram och nyttjas och som ska vidareutveckla deltagarna. Grupphandledning är ett exempel på hur kollegor och medarbetare kan utvecklas tillsammans. Handledarutbildningen på Ersta Sköndal har varit en kunskaps och sorteringsresa där teorier, litteratur och samtal med mycket kompetenta kursdeltagare, handledare och lärare har öppnat nya vägar för mig i mitt arbete med att stötta professioner i att reflektera.

Nästa termin utför jag handledning både individuellt och i grupp. Jag handleder elevhälsoteam, ledningsgrupper, lärare och övrig skolpersonal enskilt eller i grupp under kortare eller längre perioder. Handledningen kan ske både i grupp och individuellt. Syftet med handledningen avgör gruppen men det kan till exempel vara att stärka nyanställda och nyutexaminerade, stärka yrkesprofessionen, värdegrundsarbete eller arbetslagsutveckling.

Vi erbjuder även handledningsgrupper som riktas direkt till specialpedagoger som yrkesgrupp i professions- och kompetensstärkande syfte. Hör gärna av er om ni har några frågor om hur vi kan lägga upp er handledning så att det passar era behov.