Skolfrånvaro

Skolfrånvaro är ett stort problem inom både grundskolan och gymnasieskolan. Omfattande frånvaro kan leda till en ofullständig utbildning vilket kan leda till att det blir svårt att delta i yrkes- och samhällslivet. Dessutom kan skolfrånvaro i sig utvecklas till psykisk ohälsa och leda till sociala svårigheter. Vi vet att elever med skolfrånvaro lättare kommer i kontakt med droger, alkohol och lättare hamnar i kriminalitet. Tidig upptäckt, ett nära samarbete med vårdnadshavarna och ett bra bemötande från skolan har visat sig vara de viktigaste faktorerna för att få tillbaka och behålla elever kvar i skolan (Skolinspektionen).Tidigare identifierad skolfrånvaro och arbetsinsatser som visat på goda effekter för att främja närvaron kan bli en övergripande hälsofrämjande och förbyggande insats om samtlig personal kommer överens om hur verksamheten medvetet ska arbeta för att alla elever ska komma till skolan. Förebyggande arbete påbörjas med stöd av behovsanpassade insatser i syfte att stärka skyddsfaktorerna så att det når ut till alla elever.

Beskrivning av skolfrånvaro

Skolk handlar om ogiltig frånvaro alltså sådan frånvaro som inte godkänts av varken vårdnadshavaren eller skolan. Men skolfrånvaroproblematiken är större än enbart skolk. Skolfrånvaro handlar om en grupp beteenden som kommer sig av att det finns problematiska förhållanden till skolan som i sin tur leder till en kort- eller långvarig frånvaro från skolan.

Skolfrånvaro är en varningssignal på att någonting inte är som det ska. Svensk forskning (Karlberg & Sundell 2004, Sundell 2005) visar att skolfrånvaro sällan uppstår isolerade från andra riskfaktorer. Dock är det viktigt att veta att för många av de elever som skolkar stannar det vid skolk under en begränsad period i livet.

Åtgärder vid frånvaro  

Arbetet med att ta reda på elevens styrkor, problemformulering och val av åtgärder blir som bäst om skolan samarbetar med eleven och vårdnadshavaren, det blir bättre resultat för eleven när samtliga parter medverkar i arbetet. Skolan behöver utarbeta tydliga rutiner som gör det möjligt för skolpersonalen att snabbt uppmärksamma och att få fram en samlad bild av elevens frånvaro. Det behöver också framgå hur rapportering till vårdnadshavaren av ogiltig frånvaro utförs och av vem. Både grundskolan och gymnasiet har ett ansvar i att skyndsamt utreda frånvaro.

15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan

Elevers närvaro och information om frånvaro

”16 § En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.

Vidare måste skolor se till att frånvaro utreds skyndsamt, att det finns rutiner för att samverka med elevhälsan och vid behov andra samhällsfunktioner, liksom se till att skolan systematiskt arbetar med frågor som handlar om elevers frånvaro för att finna behov och lösningar.”

Exempel på insatser:

– Täta sms- eller telefonkontakter.

– Kontaktperson utses.

– Täta möten och samtal med elev och vårdnadshavare.

– Utredning i syfte att ta reda på elevens behov av särskilt stöd enligt skollagen kapitel 3 (SFS 2010:800).

– Vid långvarig ogiltig frånvaro kan det vara aktuellt att ta stöd av extern kompetens.

Även om det ibland är svårt att få till ett fungerande samarbete med vårdnadshavaren måste skolan fortsätta sin strävan att finna lösningar. Viktigt är att rektorn ser till att åtgärder följs upp och om de visat sig verkningslösa, att nya åtgärder prövas och utvärderas för att få eleven att delta i utbildningen.

Övergripande checklista för kartläggning vid skolfrånvaro

– Vilka styrkor har eleven?

– Har eleven kamrater?

– Förekommer mobbning?

– Hur ser skolans scheman och rutiner ut?

– Hur yttrar sig svårigheterna? Inte eventuell orsak som t.ex. eleven har låg självkänsla eller eleven är inte motiverad. Viktigt är att kartlägga när eleven stannar hemma som t.ex. måndagar, vid provsituationer, redovisningar, kursdagar m.m.

– Vet elevens familj vad det är som utlöser frånvaron?

– Vad gör eleven istället för att vara i skolan? Var nyfiken.

– Upplever eleven att situation är ett problem?

– Vilken är bästa åtgärden för svårigheterna? Vem ska åtgärderna riktas mot och vem kan vara ett stöd för eleven?

– Finns svårigheterna även under helger och lov?

– Vad ”vinner” eleven på att den nuvarande situationen bibehålls utifrån en kortsiktigt och en långsiktig vinst?

– Utvärdera och stäm av ofta, är vi på rätt väg? Kartläggning är en kontinuerlig process och en del av arbetet (Skolfrånvaro skriven av Viktoria K & Maria S 2011).

 

 

 

Vad handlar professionsetik om?

Professionsetik är inte ett enhetligt fält snarare handlar det om att ställa krav på att professioner behöver ta olika hänsynstaganden. Och det kan innebära att intressen korsas och bryts mot varandra.

Det finns många vinklar inom professionsetik som är viktiga att reflektera- och agera kring inom många olika yrkesgrupper, framförallt de som arbetar med människor. Och det är just inom dessa vinklar etikens spelregler sätts på prov i mötet med de personer som beslut måste tas omkring. I boken Professionsetik (2014) skriver Svein Aage Christoffersen att professionsetik handlar om yrkesutövare som i sitt dagliga arbete möter personer ”ansikte mot ansikte” för att tillsammans med andra professioner göra val och ta beslut som kan få både stora och små konsekvenser för den enskilde personen. Etiska frågor är inte bara teoretiska utan också praktiska då det ska övergå till handling. Det innebär att de professioner som befinner sig på möten där beslut kring till exempel enskilda elever ska tas står inför enormt stora utmaningar som i sin tur innebär att deras moraliska och etiska riktlinjer prövas. Det gäller alla professioner som arbetar med människor som till exempel förskollärare, fritidspedagoger, lärare, rektorer, specialpedagoger, socionomer, skolsköterskor, psykologer och skolläkare. Utmaningarna och besluten är inte densamma vid varje möte och kan inte generaliseras. Ställningstaganden ställer krav på att yrkesrollerna utvecklat ett etiskt förhållningssätt som kan vägas mellan uppdrag, behov och förtroende för att få fram ett beslut som ska bli till handling, och som ska gynna exempelvis den enskilde eleven.

Professionsetik handlar inte bara om att beskriva vad det är och vad som ingår i begreppet, vi behöver även beskriva och samtala hur vi tycker att den ska vara. Gemensamt tänkande i professionella sammanhang ligger till grund för handling och är oerhört viktigt i det framåtsyftande arbetet.Stycket nedan har jag ordagrant återgivit från boken Professionsetik (2014) i syfte att använda som underlag till gemensamma samtal kring hur vi ser på vår roll och vårt uppdrag inom skolan.

Om vi tar skolan så handlar den inte först och främst om problem, men om möjligheter. Visserligen kan bristande kunskaper göras till ett problem, och då blir det skolans uppgift att lösa de problem som barnen kommer till skolan med. Mer närliggande är det emellertid att vända på perspektivet och säga att eleverna är människor med en potential som kan realiseras med hjälp av kunskapen. Därför måste skolan se till elevernas potential och fråga sig vad den kan göra för att utveckla och skapa nya möjligheter”

Frågor att samtala om

– Hur kan vi observera och samtala om elevers styrkor och möjligheter?

– Hur kan vi ta till vara på skolans olika professioner i arbetet med att främja lärande och utveckling?

Referens: Christoffersen, Svein, A (2014). Professionsetik. Falkenberg. Gleerups.