HUR ARBETAR VI FÖR ATT FÅ FRAM DEN TYSTA KUNSKAPEN?

 

TYST KUNSKAP

För ett tag sedan läste jag boken Vad är Praktisk Kunskap? I syfte att utveckla min handledarroll. Boken beskriver forskningsfältet kring praktisk kunskap med tonvikt på frågor kring yrkeskunnande och utbildning. Medverkande i boken är lärare, forskare och magisterstudenter vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola.

Något jag tyckte var mycket intressant av det jag läste och som jag har användning av i min handledarroll och i rollen som specialpedagog är den tysta kunskapen. Vi pratar ofta om den som ett begrepp för sådant vi kan men inte kan förklara för varandra. Enligt Henrik Bohlin finns det minst två skäl till att uppmärksamma den tysta kunskapen.

  1. viktig kunskap i vardagslivet och yrkesutövningen.
  2. att den har förbisetts både av teoretiker som reflekterat kring kunskap och kunskapsbegreppet och av praktiker i yrkesliv och vardagsliv.

Tyst kunskap handlar om sådant som sker i möten, händelser i vårt dagliga liv och hur vi upplever olika intryck som inte alltid går att förklara eller att sätta ord på. Sådant som vi upplever att vi behärskar galant i vårt arbetsliv eller i vardagslivet kan vara svårt eller helt omöjligt för en del att förklara. Det kan även vara svårt att beskriva en vardagsaktivitet till exempel hur man gör när man brygger kaffe.

I boken hänvisar Bohlin till en övning där en kursdeltagare instruerar en annan deltagare med att knyta sina skosnören. Den övningen öppnande upp förståelsen för hur något så självklart och enkelt kan bli så svårt att förklara och beskriva för någon annan. Vidare beskriver Bohlin att när man väl uppmärksammat svårigheten med att beskriva något som man behärskar med ord förstår man att både yrkesutövning och vardagsliv är beroende av kunskap som man inte kan uttrycka i påståenden. Kanske kan det handla om det som många kallar för ”magkänsla” eller bara ” känsla”. Men då kommer frågan: Hur kan man lita på att magkänslan ger rätt beskrivning eller vägledning om man inte kan redogöra för den?

Jag tror att den tysta kunskapen är ett område som vi behöver reflektera kring eftersom att vi inom våra verksamheter har som utgångspunkt att lära tillsammans. Hur kan vi ta lärdom av varandras erfarenheter och kunskaper om vi inte får fram kunskapen? Och hur kan vi arbeta med att få fram den?

Tveiten skriver i sin bok Yrkesmässig handledning- mer än ord (2015) att handledning för yrkesutövare kan bidra till att sätta ord på tyst kunskap. När man i handledningen bearbetar konkreta situationer från sitt praktiska arbete och reflekterar över vad som hände, vad som var det professionella valet till sina beslut och vad man kunde gjort annorlunda upptäcker man vad som ligger till grund för praktiken.

Beskriv en händelse:

– Beskriv detaljerat om ett arbetssätt som du använder dig av i din undervisning?

– Beskriv hur du gör när du introducerar ett nytt moment i klassrummet?

Referenser:

Borenmark, J. & Svenaeus, F. (red.). (2009). Vad är praktisk kunskap.Huddinge: Södertörns högskola

Tveiten, Sidsel (2014). Yrkesmässig handledning- mer än ord. Lund: Studentlitteratur.

Extra anpassningar, utredningar och åtgärdsprogram

För att skolan ska kunna sätta in rätt stödinsatser ställs höga krav på att identifiera, analysera och bedöma elevens styrkor och svårigheter. Det ställer också krav på dokumentation och organisation för att möta styrdokumentens regleringar kring stödinsatser.

Välkommen till en heldag där vi tillsammans arbetar med att kartlägga, analysera och bedöma. Vi arbetar med ett fiktivt fall för att utveckla kartläggnings- och bedömningskompetensen så att vi kommer fram till åtgärder som möter elevens identifierade behov.

Plats: Sveavägen 98, Stockholm eller på era verksamheter (då kommer vi överens om kostnad, lokal, gruppstorlek mm).

Antal tillfällen: 1 heldag. Klockan 10-16

Datum:

  • fredag den 7 september
  • fredag den 28 september
  • torsdag 18 oktober
  • måndag 5 november

Kostnad: 3200: – per deltagare. Moms tillkommer. Lunch och fika ingår.

Innehåll: styrdokumentens formuleringar, metoder för kartläggning och analys.

Anmäl intresse till: pedagogiskainstitutet@gmail.com

Utbildare:

Maja Lindqvist – leg lärare, specialpedagog, författare, handledare i psykosocialt arbete.

Helena Wallberg – leg lärare, specialpedagog, författare, handledare.

Pedagogiska Institutet är ett samarbete mellan Maja och Helena. Tillsammans arbetar vi med kvalitet och utvecklingsfrågor i skolan. Vi har erfarenhet av att stödja skolor som på olika sätt kommit fram till olika utvecklingsområden. Genom vårt samarbete kan vi bidra med fler perspektiv i processerna.

Handledning för gemensamt lärande

Då var det återigen dags att välkomna höstterminens aktiviteter. Som alltid tycker jag att det känns spännande och roligt att påbörja en ny termin. Det finns så mycket hopp, lust och förväntningar på vad vi tillsammans inom förskolan och skolan kan åstadkomma. Vårt arbete är komplext och kräver ständig utveckling vilket ställer höga krav på att lärare, elevhälsan, fritidspedagoger och rektorer kontinuerligt samtalar om uppdraget och hur yrkesrollen kan bidra i arbetet. Ett sätt att utveckla yrkesrollen är att lära av varandra. Tänk hur mycket erfarenheter det finns bland personal och medarbetare på våra förskolor, skolor och fritidshem. Tänk vad vi kan delge varandra specifika kunskaper, erfarenheter, perspektiv och intressen som gynnar eleverna i deras lärande och utveckling.

Det förekommer olika utbildningsinsatser inom förskolan och skolan där det stundom ingår någon form av handledning. Utbildningsinsatser innebär vanligtvis att det finns någon person som agerar utbildningshandledare. Men en utbildningsinsats kan även ske i form av att en förstelärare driver utvecklingsfrågor på skolan. Oftast ses då försteläraren som någon form av ”expert” inom det ämne som kollegorna ska utveckla. Mer sällan förekommer det handledning för yrkesutövare där syftet är att ta vara på kollegornas (medarbetarnas) kunskaper och erfarenheter. Alltså handledning som inbjuder samtliga kollegor (medarbetare) till att komma till tals och där egna insatser kartläggs och analyseras för gemensamt lärande. Att arbetsgrupper och ledningsgrupper gemensamt utvecklas med stöd av handledning och att grupperna tar utrymme till att tänka tillsammans kan öka arbetslusten och förbygga ensamheten många upplever i sitt arbete. ” Det är handledningsgruppen som själv producerar kunskap; ”lösningar” påförs inte utifrån av experter från andra instanser” (s 101. Liv Gems).

Handledning är ett arbetssätt som under många år legat i stiltje inom förskolan och skolans arenor. Många tycks tro att den ”typen” av lärande är något som enbart berör vårdpersonal. Men den ”typen” av lärande berör alla som skapar relationer och deltar i möten med människor. Handledning är en etisk handling som bidrar till att arbetsgrupper får möjlighet till att samtala om sitt praktiska arbete för att få stöd med att upptäcka möjligheter i det dagliga arbetet. Yrkesmässig handledning kan innebära att medvetandegöra hur egna och yrkesmässiga värderingar påverkar yrkesrollen. Personalen skapar ett mervärde för verksamheten som blir till genom att yrkesutövarnas olika perspektiv och kunskaper används i ett gemensamt lärande. Professionell grupphandledning gör det möjlighet för verksamheter att skapa utveckling, stärka yrkesutövare och arbetsgrupper i det dagliga arbetet samt att kvalitetssäkra uppdraget. Arbetssätten inom handledningen kan se olika ut och tillämpas med hänsyn till medarbetarnas önskemål och gruppstorlek. Syfte med handledning kan till exempel vara att:

stärka yrkesutövningen
– arbetslagsutveckling
– metodutveckling
– organisationsutveckling
– värdegrundsarbete
– stärka nyanställda och nyutexaminerade

Forskning visar att handledning av yrkesutövare kan bidra till att förebygga utbrändhet. Dessutom kan den bidra till att utveckla relationen mellan yrkesutövare och patienter eller klienter” (Tveiten 2014).