Extra anpassningar & särskilt stöd

Fortfarande finns det verksamheter som upplever att det är svårt att skilja på stödinsatserna extra anpassning och särskilt stöd. I detta blogginlägg har jag tänkt att kort samtala om insatserna. Om ledning och stimulans inte räcker för att möta eleven i hennes lärande och utveckling finns det ytterligare två former av stödinsatser som inriktas till enskilda elever: extra anpassning och särskilt stöd.

Vi lärare i samarbete med kollegor behöver orientera oss kring hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller i riktning mot kunskapskraven. Med stöd av information på skol-, grupp- och individnivå analyserar vi insamlad information för att få fram elevens behov. Därefter kan vi ta reda på på vilka insatser vi ska sätta in för att möta behoven. I regel börjar arbetet med extra anpassningar, men ibland räcker inte det, och då påbörjas skyndsamt en utredning för att ta reda på om eleven är i behov av särskilt stöd.

Extra anpassning innebär en individinriktad stödinsats av mindre omfattning och varaktighet. Det behövs inget formellt beslut för att stödinsatsen ska utföras. Att lärare och övrig skolpersonal informerar och samverkar med elev och vårdnadshavare är som alltid mycket viktigt.

Särskilt stöd innebär en individinriktad stödinsats av mer ingripande karaktär. Insatsernas omfattning och/eller varaktighet skiljer särskilt stöd från extra anpassningar. Särskilt stöd kan vara att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning under en viss tid, en insats som i så fall utförs på grundskolan. Inom gymnasieskolan kan särskilt stöd vara att reducera programmet. ”En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt” (SFS 2010:2039).

En elev som har ett reducerat program får inte ta ut sin gymnasieexamen, vilket innebär svårigheter för eleven att studera vidare. Innan dessa åtgärder används ska skolan ha prövat allt inom alla nivåer och aktivt ha samverkat med elev, vårdnadshavare, kollegor, elevhälsan och, vid behov, extern kompetens. Begreppet särskilt stöd definieras inte i skollagen, det är upp till varje skola att tolka hur det särskilda stödet ska bedömas. Därför är det viktigt att utreda elevens behov av särskilt stöd för att eleven ska få det stöd som behoven avser.

”Det finns ingen definition av begreppet ”behov av särskilt stöd” i lagen. Det är heller inte möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna måste därför bli allmänt hållna och knytas till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov”. (Prop. 2009/10:165).

En utredning för behov av särskilt stöd är viktig för att eleven ska få rätt stöd för att utvecklas mot kunskapsmålen i läroplanen eller kunskapskraven som minst ska uppnås. För att stödet ska stämma överens med behoven och inte bli exkluderande är det viktigt att den skolpersonal som undervisar eleven gör en noggrann analys av hur stödet ska formas och utföras för att möta behoven. Enligt skollagen ska särskilt stöd som regel ges inom den elevgrupp eleven tillhör.

Jag har tidigare bloggat om Skolinspektionen granskning av grundskolor där de sett exempel på hur skolor slentrianmässigt flyttar elever till särskilda undervisningsgrupper utan att utreda om det är just detta eleven behöver för att nå kunskapskraven. Forskning pekar på att det finns flera risker med särskiljande lösningar när det gäller elevers kunskapsmässiga och sociala utveckling. För att vi ska bedöma vilken åtgärd eleven behöver måste vi därför noggrant utreda elevens behov. Ett behov är ett gap mellan ett aktuellt tillstånd hos en person och något önskvärt eller ett mål.

Systematiskt behöver vi inom skolan samtala om hur vår verksamhet arbetar med särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp. 

Före placering i särskild undervisning grupp :

  • Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga för eleven i den ordinarie undervisningsgruppen prövats?

Under placering:

  • Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevernas skolsituation förbättras som helhet?

Möjlighet till återgång: (till ordinarie klass) efter placering:

  • Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper?

Utvecklingsarbete är ett lagarbete

Utvecklingsarbeten behöver utföras i lag då det är flerdelat och inte ett ensamarbete. Det har också många organisationer uppmärksammat. Allt fler uppgifter utgörs idag av arbetsgrupper istället för av enskilda individer och det är inte så konstigt med tanke på att samarbete är det enda sättet som komplexa uppgifter kan utföras på. Det krävs alltför stor kunskap och alltför många färdigheter för att en enskild individ ska kunna utföra och utveckla arbetsuppgifter isolerade från andra. Att till exempel arbeta som lärare, förskollärare, specialpedagog, speciallärare, fritidspedagog kräver att man har ett mycket nära samarbete med sina kollegor. Detsamma gäller för ledningsfunktionerna- rektorer och förskolechefer att de har stabila arbetsgrupper omkring sig så att de kan få kvalitativt stöd i arbetet och inför beslut som ska tas. Förskolor och skolor behöver utveckla stabila och trygga arbetsgrupper för att driva arbetet med kvalité.

Och för att arbetet ska ske av god kvalité behöver yrkesutövare tänka- och reflektera tillsammans för att uppmärksamma utvecklingsområden, framgångsfaktorer och lösningar. Yrkesutövarna behöver ta del av varandras olika kunskaper och erfarenheter för att orientera sig bland framgångsfaktorer så att arbetet kommer framåt. Det räcker inte med att konstatera att arbetet som utförs är bra. Ett ”bra” arbete och dess framgångsfaktorer behöver beskrivas så detaljerat som möjligt på alla nivåer- på individ-, grupp och organisationsnivå för att det ska bli användbart i verksamheten.

Syftet med att bilda arbetsgrupper är att gruppmedlemmarna ska känna tillhörighet och att de kontinuerligt ska ha professionella samtal och erfarenhetsutbyten. Meningsfulla och utvecklande arbetsgrupper har uppsatta mål som de gemensamt arbetar mot och som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Arbetsgruppen behöver också ha fastställt hur arbetet ska drivas framåt. En lagledare behöver utses som har i uppdrag att leda och dirigera pågående samtal.

Vår tids betoning på arbetsgrupper avspeglar en ökad insikt om att arbetet nått en sådan komplexitet att det kräver samarbete” (Wheelan. Sid 15).

Det första en arbetsgrupp behöver göra är att arbeta med några frågor:

Vilka är vi? Frågan ringar in vilka personerna är som ska bilda en arbetsgrupp och som utifrån det ska utföra ett gemensamt arbete. Frågan riktas även mot deltagarnas kompetenser, ansvar och befogenhet. Det är också viktigt att ta reda på deltagarnas behov i sammanhanget. Kanske saknas det kompetens inom ett visst område eller behov av att förkovra sig inom ett ämne.

Vart ska vi? Deltagarna behöver veta vad uppdraget är eller vilka uppgifter som gruppen ska uppnå. Wheelan (2013) skriver att den analys som görs av uppgiften eller/och målet är den kunskap som visar riktningen, dit gruppen ska. Om man som ledare inte explicit arbetar med att samtala om uppgifterna och målen samt gör en gemensam analys med gruppdeltagarna kommer det bli svårt att komma fram dit man vill.

Hur tar vi oss dit? Frågan handlar om att ta reda på vilka arbetssätt och samarbetsformer som gruppen ska använda sig av. Vidare behöver man ta reda på hur gruppen kommer att kommunicera med varandra, hur ska återkoppling ske och hur eventuella konflikter ska hanteras. Viktiga följdfrågor att samtala om för att arbetet ska gå så konfliktfritt som möjligt.

Hur gick det? Frågan ställs i syfte att utvärdera arbetet. Ledde arbetet till uppsatta mål?

Ska vi uppnå uppsatta mål behöver vi spela i samma lag och se till att vi tar vara på den kompetens vi har. Vi behöver vara transparent och tydliga. Uppmärksammar vi att vi är i behov av ytterligare kompetens eller annat för att arbetet ska löpa väl behöver vi utforska alternativa lösningar så att vi inte står i ett uppdrag som vi inte kan hantera. Låt arbetet börja!