Hur kommer vi fram till stödbehov?

Hur kommer vi fram till stödbehov? Jo, genom att samarbeta, identifiera och analysera

Vad är det som har hänt i den svenska skolan och vem bär ansvaret?” Frågan ställs av en journalist i Kalla Fakta om hemmasittare 2/12-18. Frågan är symptomatisk för vår tids samtal om skolan. Vi letar efter syndabockar och ansvariga, vi letar efter enkla samband och snabba lösningar.

Tonen i samtalen om skolan och mellan aktörer inom och utanför skolan behöver lugnas. Det gynnar eleverna om vi kan bemöta varandra med respekt för våra olika uppdrag och roller i professionella samtal där vi bidrar och lyssnar.

Vi vet att det finns ett behov i skolan av att utveckla förmågan att identifiera elevens behov och att reda ut vilka insatser som kan möta dessa behov.

Vi fortsätter att erbjuda vår workshop, en kompetensutveckling i att träna på att kartlägga, analysera och identifiera behov för att ge eleven rätt stödinsatser. Vi tränar också på att samtala om uppdraget utifrån styrdokumenten.

Workshop: extra anpassningar och utredning av elevers behov av stödinsatser

Utmaningar i klassrummet? Problem med frånvaro? Svårt att få till det särskilda stödet eller arbetet med extra anpassningar?

För att skolan ska kunna sätta in rätt stödinsatser ställs höga krav på att identifiera, analysera och bedöma elevens styrkor och svårigheter. Det ställer också krav på dokumentation och organisation för att möta styrdokumentens regleringar kring stödinsatser.

Välkommen till en heldagskurs och workshop där vi tillsammans arbetar med att kartlägga, analysera och bedöma elevens behov. Vi arbetar med ett fiktivt fall för att utveckla kartläggnings- och bedömningskompetensen så att vi kommer fram till åtgärder som möter elevens identifierade behov. Vi resonerar tillsammans om skillnaden mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.

Syftet med kursen är att träna på att identifiera behov och hitta lösningar för att matcha behoven. Syftet är också att stärka kunskapen om vad styrdokumenten säger om arbetet.

Plats: Centrala Stockholm, lokal meddelas inför kursstart.

Antal tillfällen: 1 heldag 10-16

Kursdatum:

  • 18 januari
  • 8 februari
  • 8 mars
  • 22 mars
  • 5 april

Kostnad: 3500:- per deltagare. Moms tillkommer. Lunch och fika ingår.

Innehåll:  Styrdokumentens formuleringar, metoder för kartläggning och analys, fiktiv fallbeskrivning

Anmäl ditt deltagande i detta formulär:  Jag vill anmäla mig till denna workshop

Vill du hellre att vi kommer till er med vår workshop? Vi åker ofta ut
till skolor och kommuner för att hålla workshoppen på plats. Anmäl
intresse för detta via mejl: pedagogiska.institutet@gmail.com

Utbildare

Maja Lindqvist – leg lärare, specialpedagog, författare, handledare i psykosocialt arbete.

Helena Wallberg – leg lärare, specialpedagog, författare, handledare.

PedagogiskaInstitutet är ett samarbete mellan Maja och Helena. Tillsammans arbetar vi med kvalitet och utvecklingsfrågor i skolan.  Genom vårt samarbete kan vi bidra med fler perspektiv i processerna.

Vi har erfarenhet av att stödja huvudmän i deras utvecklingsarbete, genom att hjälpa till att identifiera utvecklingsområden, utbildningsinsatser eller genom handledning.

Lärandet är viktigt för elevernas hälsa

Skolans hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete ska utgöra ett skyddsnät runt eleverna och bör ses som en långsiktig investering, inte bara för den enskilde eleven utan för hela verksamhetens utveckling mot en skola för alla. Att inta ett salutogent förhållningssätt bidrar till att uppmärksamma vad som fungerar och hur det kommer sig att det fungerar. Den pedagogiska, sociala och fysiska miljön behöver formas utifrån elevernas behov och förutsättningar. Alla barn och elever ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och vara delaktiga i sitt lärande. Det medför att undervisningen behöver varieras och utformas med olika arbetssätt och strukturer. Elever ska känna sig socialt delaktiga och ha en relation till klasskamrater, alla ska ingå i ett sammanhang så att de känner sig trygga och accepterade. Även den fysiska miljön ska utformas så att den stödjer lärandet och ge förutsättningar till socialt samspel.

När kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget ses som en helhet ökar förutsättningarna för eleverna att uppnå utbildningens mål. Solidaritet, jämställdhet, alla människors lika värde, individens frihet och integritet tillhör skolans uppdrag och kan inte ses som en aktivitet som sker vid sidan av undervisningen. Normer och värden kan inte frigöras från kunskapsuppdraget.

Lärandet är viktigt för elevernas hälsa. Forskning visar tydliga samband mellan hälsa, hälsobeteende och skolprestationer. Elever som hamnar i skolsvårigheter och som har svårt att följa med i skolarbetet riskerar att må psykiskt sämre än sina kamrater. Omvänt riskerar elever som mår psykiskt sämre än sina klasskamrater att hamna i skolsvårigheter. Forskning visar att psykisk ohälsa och skolprestationer kan följa barnet från tidiga skolår hela vägen upp i ungdomsåren (Kunskap om hälsa och lärande en översikt av ett forskningsfält under utveckling. Vetenskapsrådet 12:2012).

Det är betydelsefullt att lärare gemensamt med elevhälsan reflekterar över hur elevens hälsa kan påverka lärandet för att i god tid minimera riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna. Lärare som har höga förväntningar på elevens skolprestationer, elever som har kamrater omkring sig som presterar bra i skolan och elever som känner sig delaktiga är några exempel på positiva effekter för hälsan och lärandet.

All skolpersonal är betydelsefulla i detta komplexa arbete. Ska elevhälsoarbetet utvecklas behöver samtal om kunskap ständigt finnas med på agendan. Skolan behöver utarbeta en organisation som gör det möjligt för lärare och elevhälsans att kontinuerligt samarbeta kring behov och insatser. Det räcker inte med att enbart sitta på möten och prata om enskilda elevers svårigheter. Spegeln måste riktas mot skolans organisation och de insatser som utförs för att ta reda på vilka områden som behöver utvecklas.

Elevhälsoarbetet innebär att flytta fokus från elever som bärare av svårigheter till att se svårigheterna i relation till hur skolan utformar lärmiljöer och hur skolpersonalens förhållningssätt till lärande och skolsvårigheter påverkar arbetet. Ansvaret för dessa insatser ligger på lärare, elevhälsan, övrig skolpersonal och rektor som styr och har det övergripande ansvaret för att arbetet utförs.

Arbetet kräver tålamod, kontinuitet, begriplighet och samarbete. Det finns ingen genväg eller enkelt svar på hur det perfekta samarbetet mellan skolpersonal kan organiseras. Det är upp till varje verksamhet att pröva sig fram för att finna lösningar som möter behoven. Vi vet att  det är betydelsefullt för arbetet att utarbeta strategier som visar hur det hälsofrämjande- och förebyggande uppdraget ska utföras.