Skapa effektiva möten


Jag vet inte hur många gånger jag har varit på möten som inte bidragit till någon nytta för någon. Allt för många arbetsmöten, utvecklingsmöten och ledningsmöten är ostrukturerade och otydliga. Uttalade syften saknas och få förstår varför man ska träffas och vad mötena ska leda till då konkreta mål sällan utarbetats och förankrats. Dessa ineffektiva möten leder till att medarbetare och kollegor prioriterar annat än att mötas för att samtala om sådant som berör kvalité, vårt arbete och vår yrkesroll. 

Mål behöver gemensamt beslutas inom alla former av möten för att undvika att personal utarbetar egna mål. Planeringar, innehåll och tillvägagångssätt kan på ett enkelt sätt följas upp och utvärderas när mål finns förankrade. Är mötesledaren noggrann med att presentera samtalspunkter, som stödjer arbetet mot målen, blir det ett bra verktyg för att hålla riktningen och för att kvalitetssäkra samtalen

Ett möte som har en tydlig ledare som inleder mötet med syfte, mål och en utarbetad agenda bjuder in till delaktighetoch gemensamt ansvar. Om mötet avslutas med en sammanfattning och eventuellt en lista över vilka frågor som återstår att bearbeta, kan mötena bli mycket effektiva.  

Det är viktigt att identifiera och tydliggöra vilka möten som ska hållas. Upplever personalen att den röda tråden för samtalens syften saknas riskerar mötena att ifrågasättas vilket kan leda till att personalen prioriterar andra arbetsuppgifter. I detta inlägg har jag skrivit några förslag på mötesarenor som chefer, kollegor och medarbetare behöver vara delaktiga i på olika sätt för att kvalitetssäkra det praktiska arbetet. 

Reflektera gärna över hur era möten utformas och struktureras. 

  • Hur utformas möten på skolan där det pedagogiska perspektivet utgör en viktig del?
  • Hur kan medarbetare bli delaktiga och ta ansvar i de olika mötesarenorna?
  • Hur arbetar vi med samtalsstruktur och roller under mötena?

Informationsmötenär ett forum där ledaren samlar sin personal för att informera om budget, vikarier, vänskolor eller annat som rör alla som arbetar på skolan eller förskolan. Under dessa möten händer det också att övrig personal ges tid till att informera kollegor och ledning om sådant som är väsentligt för alla att ta del av. 

Uppföljningsmöten,där syftet är att följa upp pågående utvecklingsarbeten eller projekt. Under sådana möten träffas den personal som aktivt arbetar i projekten. Även uppdragsgivaren – oftast rektorn eller förskolechefen – deltar vid dessa möten. Det är viktigt att göra en fortlöpande nulägesbeskrivning för att i god tid ta reda på om utvecklingsarbetet leder mot uppsatta mål eller om förändringar behöver sättas in. Om uppföljningsmöten kontinuerligt planeras in blir det lättare att i god tid förekomma svårigheter som dyker upp. Går det för lång tid mellan uppföljningsmötena kan små konflikter bli stora och svåra att reda ut. Kontinuerlig uppföljning gör det också lättare att inför framtida utvecklingsarbeten analysera de hinder som tidigare identifierats i syfte att arbeta fram nya riktlinjer eller förändra strukturen. 

Beslutsmötenhar till syfte att komma fram till gemensamma beslut eller att förbereda hanteringen inför kommande beslut. Att ha en dialog och underrätta sig om berörd personals olika perspektiv är viktigt för att klargöra åsikter, reda ut eventuella missförstånd och ta vara på deltagarnas kreativitet och kunskaper. 

Arbetsmötenhar till syfte att gemensamt utveckla och kvalitetssäkra det fortlöpande arbetet inom hela verksamheten för att eleverna ska nå framgång i sitt lärande. Det är en mötesform som inbjuder till kommunikation och samspel, och som ställer krav på tydlighet, delaktighet och kreativitet.

Avstämningsmöten har till syfte att följa upp och beskriva nuläget samt ta ut riktningen för önskat läge vid till exempel förändringsarbeten eller krissituationer.

Tankar kring Skolinspektionens kvalitetsgranskning kring elevers delaktighet i undervisningssituationen

Skolinspektionens kvalitetsgranskning kring arbetet med att ge förutsättningar för delaktighet är viktig läsning tycker vi i gruppen Specialpedagoger för skolutveckling. Här sammanfattar vi några viktiga insikter från granskningen. 


Delaktighet enligt Skolinspektionen innebär att vara en aktiv och accepterad del av ett sammanhang, tillsammans med andra med möjlighet att ha inflytande och att bli lyssnad till. Bristande delaktighet antas också medverka till framtida begränsningar, exempelvis i fråga om vidare studier, arbete och försörjning. Skolinspektionens granskning gjordes delvis för att undersöka hur lärare arbetar för att göra elever med NPF delaktiga i undervisningen. Många skolor i granskningen arbetar aktivt med tillgänglighet och då särskilt med fokus på den fysiska miljön och med strukturer som till exempel agenda på tavlan. Samtidigt blev detta en hämsko för delaktigheten, man bortser från helheten och i många fall riskerar det att hindra elever att vara delaktiga i den ordinarie undervisningen. 

Lärare efterfrågar konkreta verktyg men Skolinspektionen konstaterar att utan en grundläggande förståelse för vad verktygen ska bidra med så fungerar det inte. Ett samsynsarbete är nödvändigt för att råda bot på detta och ett nära samarbete mellan lärare och elevhälsa i utformningen av lärmiljöer: 

Konkreta metoder utgör en del i arbetet med att skapa förutsättningar för alla elever att vara delaktiga i undervisningssituationen. För att det verkligen ska bli verksamt krävs också att det finns en underliggande förståelse för de metoder som används och vad de syftar till att uppnå, liksom en förståelse för hur det egna förhållningssättet och bemötandet spelar en avgörande roll. Annars kommer inte de konkreta metoderna att få avsedd effekt” (Skolinspektionen)

I många fall ansåg elevhälsan att de hade ett uppdrag att handleda lärare i arbetet medan lärare ansåg att de inte fick stöd av elevhälsan. Detta måste skolledningar ta till sig för att organisera för ett samarbete som går utöver att diskutera individuella stödinsatser för att skolan ska ha möjlighet att utvecklas. Skolinspektionen ger exempel på när samarbetet fungerar väl för elevernas möjligheter att utvecklas i en inkluderande lärmiljö: ”Lärarna organiserar också undervisningen på ett flexibelt sätt, där aktivitet och innehåll avgör hur eleverna eventuellt grupperas. De anpassar och varierar undervisningen, både på grupp- och individnivå, med stöd av personal i elevhälsan”. Detta förutsätter enligt Skolinspektionen att personalen delar insikten om att det är lärmiljön som är fokus för inkluderande arbete och att möjligheter till delaktighet är mer än bara tillgänglighet i form av strukturer och fysiska samt individuella anpassningar.

Texten ovan är sammanfattad av specialpedagoger för skolutveckling där även jag ingår. Att ge elever rätt förutsättningar för att uppnå goda resultat är inte ett enkelt uppdrag. Skolpersonal, elevhälsan och rektorn samt huvudmannen behöver samarbeta och utarbeta en plan för hur arbetet ska utföras, följas upp och utvärderas. Arbetet är inte ett ensamarbete- kollegialt lärande är säkerligen en av flera viktiga vägar för detta. Skolan behöver organisera arenor där det finns utrymme för lärare och övrig skolpersonal att samtala om tillvägagångssätt och fördjupa sina kunskaper. Med stöd av kollegialt lärande kan lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal få stöd av varandra i arbetet med att skapa lärmiljöer. Fördelen med att kollegor aktivt lär tillsammans och av varandra är att erfarenheterna, kunskaperna och perspektiven finns att hämta inom verksamheten. 

Lärmiljöns utformning är av betydelse för alla elevers möjlighet till lärande och utveckling. Får min guldfisk svårt att simma går jag säkerligen tillbaka till djuraffären för att höra om de vet varför det blivit så. Då frågar antagligen butiksbiträdet vilken temperatur jag har på vattnet i akvariet, vattnets pH- värde, när jag rengjorde akvariet senast och vilken mat jag gett min fisk. Svårigheterna analyseras alltid först utifrån den omgivande miljön. Om en elev får svårigheter att skriva en instruerande text frågar skolpersonalen om eleven har läs- och skrivsvårigheter eller om eleven har svårt att koncentrera sig. Inom skolan börjar vi vanligen med att analysera svårigheterna utifrån en syn på eleven som bärare av bristerna. Sällan utgår vi från att skolmiljön kan vara otillräcklig. Om vi hade valt att först ta reda på om lärmiljöerna runtomkring eleven låg till grund för svårigheten att skriva en instruerande text, hade vi ställt frågor om huruvida eleven upplevde genomgången kring uppgiften som otydlig eller om uppgiften behövde delas upp i mindre delar för att underlätta skrivandet. Kanske hade vi tagit reda på om det var något som hände i klassrummet som bidrog till att svårigheten uppstod. 

Jag hoppas att vi tillsammans kan resonera och reflektera kring rapporten i syfte att kvalitetssäkra vårt arbete och för att lyfta goda erfarenheter som vi har med oss.


Klicka här för att läsa Skolinspektionens rapport: Länk till rapporten: Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen 

Handledning som verktyg för utveckling

Handledning är en arbetsform som gör det möjligt för verksamheter att utvecklas, möta dagliga utmaningar och som kan stärka personalen i deras praktiska arbete.

Begreppet handledning kan för många upplevas som ett otydligt begrepp eftersom det används med skilda syften inom olika organisationer och sammanhang. Inom pedagogiskt arbete brukar handledning komma till tals när svårigheter uppstått och skrivas in som en åtgärd i en handlingsplan. Många gånger anser chefer och personal att tiden bör läggas på annat men ska verksamheter utvecklas, utmaningar mötas, yrkesroller stärkas, tillgängliga lärmiljöer utarbetas och elever uppnå utbildningens mål finnas det ett stort mervärde med handledning.  Handledning är en viktig insats för förskolan och skolans arbete med att uppnå kvalitét i undervisningen och att utveckla samarbetet mellan de olika yrkesrollerna. När verksamheter organiserar så att förskole- och skolpersonal får möjlighet till gemensamma samtal om teorier och praktiskt arbete ökar möjligheterna till att yrkesutövare (personal) utvecklas och känner säkerhet i sin yrkesroll. Handledning är en inlärningssituation som genom samtal kan bidra med att sortera tankar och processer för att förstå hur saker och ting kan påverka situationer som uppstår. Handledningssamtalen kan utföras på flera olika sätt och med stöd av olika verktyg för att fördjupa frågeställningarna.  Det är också av betydelse för handledningens kvalite om den som handleder är utbildad i att leda kvalificerade samtal exempelvis specialpedagogen och specialläraren.

Just nu håller jag på att skriva en bok som handlar om handledning inom pedagogiska arenor. Innehållet i boken kan också användas av de som utför handledning inom socialt arbete, inom vård- och omsorgsarbete och andra verksamheter. Varje kapitel innehåller uppgifter som på olika sätt handlar om hur handledning kan stärka yrkesrollen och kvalitetssäkra arbetet. Syftet med boken är att skapa förståelse för hur kollegialt lärande med stöd av handledning kan bidra med professionalitet, utveckling och kvalité. Det är genom handledning som både chefer och personal kan få möjlighet till att utvecklas, sortera information, se frågeställningar utifrån fler perspektiv, få möjlighet till att pröva och implementera nya arbetssätt på arbetsplatsen eller i klassrummet och få återhämtning.

 I min bok Elevhälsoarbete för specialpedagog- en handbok har jag ett kapitel som bara handlar om kollegialt lärande genom handledning. I kapitlet ger jag förslag på arbetssätt som kan användas. Till exempel beskrivet jag hur man i handledningsrummet kan arbeta med fiktiva berättelser. De fiktiva fallen bör handla om sådant som lärarna och elevhälsan känner igen och som förekommer i den dagliga verksamheten, men inte beröra någon reell elev för att undvika att samtalen fastnar i en syn på eleven som bärare av svårigheter. Syftet med att arbeta med fiktiva fall är att använda sig av varandras kunskaper och perspektiv, inte att komma fram till snabba lösningar. Det handlar om att ge oss yrkesutövare möjlighet till att tillsammans beskriva, analysera och reflektera kring olika situationer. Samtalen som uppstår kan bidra till goda pedagogiska lösningar i undervisningen. 

Handledning är kompetensutveckling och ett led i verksamhetens långsiktiga utvecklingsarbete och ger oss möjligheter till att ta vara på varandras kompetenser och erfarenheter.

Jag hoppas att 2019 blir ett år där personal och chefer får möjlighet till att få handledning för att utvecklas själv och tillsammans med kollegor. Det blir ett mervärde för verksamheten och för elevernas lärande och utveckling samt en förmån för alla som får den möjligheten.