Brist på behöriga lärare- skolor behöver utarbeta en långsiktig plan

Det råder stor brist på behöriga lärare inom skolan och förskolan i Sverige. Enligt Dagens Nyheter (3 juni 2019) undervisar 31000 personer utan lärarutbildning i grundskolan och gymnasieskolan, och knappt 40 procent av de anställda i förskolan har en förskollärarutbildning. Detta medför att många barn och elever kommer att undervisas av personal som inte är utbildade till förskollärare eller lärare och som saknar legitimation för ämnen som de undervisar i samt behörighet för skolformen. 

På de skolor där obehöriga lärare utbildar riskerar eleverna att inte få undervisning av lärare som har rätt utbildning för ämnet de undervisar i. Eleverna riskerar att inte få kontinuitet i lektionsplaneringen och kvaliteten i bedömnings- och betygsarbetet blir kritiskt och riskerar att brista (Skolinspektionen 2017). Detta är en allvarlig utveckling för Sveriges skolor och förskolor, och detta behöver vi finna en lösning på. Det behövs en detaljerad och tydlig plan för att råda bot på lärarbristen. Samtidigt behöver skolan och förskolan ta emot obehöriga lärare, vilket innebär att det behövs en plan för hur det bemötandet och mottagandet ska genomföras. Skolverket har mött behovet av obehöriga med att ta fram ett stödmaterial som vänder sig till både obehöriga lärare och förskollärare. I Dagens Nyheter den 3 juni 2019 skrev Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson följande: ”Det kan uppfattas som kontroversiellt att Skolverket nu presenterar ett stöd till obehöriga lärare och förskollärare, och verka som att vi undergräver skollagens krav på lärarlegitimation och behörighet. Men vi klarar inte av den stora lärarbristen utan de obehöriga lärarna, och då måste vi ge dem stöd.” Syftet med stödet som Skolverket presenterar är att de obehöriga ska ha grundläggande kunskaper när de ställer sig i klassrummet och i förskolan. Stödet finns tillgängligt för alla på Skolverkets webb och är uppdelat i två spår. Det ena spåret vänder sig till skolan och det andra spåret vänder sig till förskolan. Innehållet berör sådant som alla behöver förstå och ha kunskap om kring lärande och utveckling. Skolverket har också tagit fram fördjupningsmaterial som gör det möjlighet för skol- och förskolepersonal att fördjupa sina kunskaper inom varje område. Vidare skriver Skolverket (Dagens Nyheter 3 juni 2019) att det kan verka kontroversiellt att Skolverket som en statlig myndighet tar fram ett stöd till obehöriga lärare och förskollärare. Att det kan uppfattas som att staten accepterar att skolor använder obehöriga lärare och att det kan undergräva skollagens krav på lärarlegitimation och behörighet. Jag tror att många med mig förstår att Skolverket behöver möta utmaningarna som Sverige står i men det är oerhört viktigt att Skolverket förtydligar att skolor ska, måste, söka efter legitimerade lärare och förskollärare. Det vore önskvärt om Skolverket även utarbetade ett stöd som ges till rektorer och huvudmän över hur de kan organisera och planera sina verksamheter så att de kan ge både obehöriga och behöriga lärare möjlighet till att utvecklas i sina respektive roller. Det handlar om ett stöd som utförs i syfte att kvalitetsgranska och se till att utbildningen för våra barn och elever blir rättssäker. Ett stöd som aldrig kan drivas som ett enstaka projekt, utan ett stöd som blir en del i verksamheten.

Skolinspektionen har undersökt hur rektorer arbetar för att säkerställa att elever på skolor med många obehöriga lärare får en sammanhållen undervisning som svarar mot de nationella målen. Resultaten visar att skolorna behöver bli bättre på att stödja obehöriga lärare i arbetet med undervisning och bedömning. Av de 28 skolor med årskurs 7-9 som Skolinspektionen granskade visade det sig att drygt hälften av skolorna inte hade tillräckliga strukturer och arbetssätt för att ge tillräckligt med stöd till obehöriga lärare. Ett huvudproblem är när obehöriga lärare inte får tillgång till de arenor som finns på skolor där lärare samtalar om pedagogik och metodik. Obehöriga lärare behöver få hjälp av behöriga lärare med att identifiera behov de står i för att därefter få stöttning med att utveckla undervisningen. 

De skolor som systematiskt hade strukturerade samtal där både obehöriga lärare och behöriga lärare deltog i visade sig ge bättre förutsättningar för obehöriga lärare att planera och genomföra undervisningen med utgångspunkt i kunskapskrav och kunskapsmål. Skolinspektionens granskning visar att det är möjligt att ge elever en sammanhållen undervisning om obehöriga lärare får adekvat stöd. Följande faktorer är viktiga:

  • Att rektor tar reda på vilket behov av stöd de obehöriga lärarna har 
  • Att de obehöriga lärarna får handledning i arbetet med att genomföra undervisning och betygsättning
  • Att de obehöriga lärarna har tillgång till pedagogiska forum som till exempel i arbets- och ämneslag (Skolinspektionen 2017). 

Höstterminen 2019 önskar jag att fler skolor organiserar för kollegialt lärande, att kollegialt lärande kan utvecklas och implementeras i den dagliga verksamheten. Kollegialt lärande med stöd av handledning gör det möjligt för verksamheter att dra nytta av samtliga yrkesutövares kunskaper för att utveckla och för att hantera utmaningar som uppstår. Teoretiska resonemang blir lättare att koppla samman när yrkesutövare utforskar, reflekterar och analyserar sitt dagliga arbete. Ju mer praktiknära samtal som förs desto lättare blir det att tillgodogöra sig kunskaper och teorier, och att kvalitetssäkra sitt arbete. Med dessa ord vill jag önska er alla en riktigt vilsam sommar. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *