Skolans hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete ska utgöra ett skyddsnät runt eleverna och bör ses som en långsiktig investering, inte bara för den enskilde eleven utan för hela verksamhetens utveckling mot en skola för alla. Att inta ett salutogent förhållningssätt bidrar till att uppmärksamma vad som fungerar och hur det kommer sig att det fungerar. Den pedagogiska, sociala och fysiska miljön behöver formas utifrån elevernas behov och förutsättningar. Alla barn och elever ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och vara delaktiga i sitt lärande. Det medför att undervisningen behöver varieras och utformas med olika arbetssätt och strukturer. Elever ska känna sig socialt delaktiga och ha en relation till klasskamrater, alla ska ingå i ett sammanhang så att de känner sig trygga och accepterade. Även den fysiska miljön ska utformas så att den stödjer lärandet och ge förutsättningar till socialt samspel.
När kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget ses som en helhet ökar förutsättningarna för eleverna att uppnå utbildningens mål. Solidaritet, jämställdhet, alla människors lika värde, individens frihet och integritet tillhör skolans uppdrag och kan inte ses som en aktivitet som sker vid sidan av undervisningen. Normer och värden kan inte frigöras från kunskapsuppdraget.
Lärandet är viktigt för elevernas hälsa. Forskning visar tydliga samband mellan hälsa, hälsobeteende och skolprestationer. Elever som hamnar i skolsvårigheter och som har svårt att följa med i skolarbetet riskerar att må psykiskt sämre än sina kamrater. Omvänt riskerar elever som mår psykiskt sämre än sina klasskamrater att hamna i skolsvårigheter. Forskning visar att psykisk ohälsa och skolprestationer kan följa barnet från tidiga skolår hela vägen upp i ungdomsåren (Kunskap om hälsa och lärande en översikt av ett forskningsfält under utveckling. Vetenskapsrådet 12:2012).
Det är betydelsefullt att lärare gemensamt med elevhälsan reflekterar över hur elevens hälsa kan påverka lärandet för att i god tid minimera riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna. Lärare som har höga förväntningar på elevens skolprestationer, elever som har kamrater omkring sig som presterar bra i skolan och elever som känner sig delaktiga är några exempel på positiva effekter för hälsan och lärandet.
All skolpersonal är betydelsefulla i detta komplexa arbete. Ska elevhälsoarbetet utvecklas behöver samtal om kunskap ständigt finnas med på agendan. Skolan behöver utarbeta en organisation som gör det möjligt för lärare och elevhälsans att kontinuerligt samarbeta kring behov och insatser. Det räcker inte med att enbart sitta på möten och prata om enskilda elevers svårigheter. Spegeln måste riktas mot skolans organisation och de insatser som utförs för att ta reda på vilka områden som behöver utvecklas.
Elevhälsoarbetet innebär att flytta fokus från elever som bärare av svårigheter till att se svårigheterna i relation till hur skolan utformar lärmiljöer och hur skolpersonalens förhållningssätt till lärande och skolsvårigheter påverkar arbetet. Ansvaret för dessa insatser ligger på lärare, elevhälsan, övrig skolpersonal och rektor som styr och har det övergripande ansvaret för att arbetet utförs.
Arbetet kräver tålamod, kontinuitet, begriplighet och samarbete. Det finns ingen genväg eller enkelt svar på hur det perfekta samarbetet mellan skolpersonal kan organiseras. Det är upp till varje verksamhet att pröva sig fram för att finna lösningar som möter behoven. Vi vet att det är betydelsefullt för arbetet att utarbeta strategier som visar hur det hälsofrämjande- och förebyggande uppdraget ska utföras.
